Hamnade i samtal kring det religiösa språket och hur vi använder det. Platsen var Lidköping och en medarbetardag med anställda från Skara stift. Hur översätter man det religiösa språket så att det får liv för dagens människor? Behöver man ‘översätta’ det? Hur blir orden levande? Så att människor förstår?
Jag kan förstå att en del ser en utmaning i att förklara stororden, men samtidigt tror jag inte på det där med att översätta. Viljan att göra förståeligt, göra modernt, riskerar att förytliga, förenkla. Tycker om de heliga orden -helgelsens väg, försoning, synd, frälsning. Att jag inte helt ut förstår dem stör mig inte. Vad tråkigt det skulle vara om man förstod allting, då skulle man ju ingenting ha kvar att erövra. Tycker om ord som lockar, som pockar, som vill utforskas. Ser en omvänd utmaning: Hur hjälper man människor att återerövra de religiösa språket?
På tal om ord kändes dagens predikotursannons feltänkt. Söndagens tema är Goda Förvaltare – ett tema som stiftet tolkat i fetstil med ordet: Skuldsanering. Jag kan se att mottagen nåd är som en skuldsanering, men i dessa tider och givet resten av dagens nyheter gick tanken till skuldkriserna i sydeuropa och USA, till Lyxfällan. Nä, jag tror inte på ord som skuldsanering som utgångspunkt för förkunnelse – hellre då förvaltarskap, försoning, frälsning. Nåd.
Länkar nedan till Bo Branders debattinlägg i KT. Vet inte hur viktigt det där med församlingstillhörighet är för Svenska kyrkans framtid, men tror att han har rätt när han säger: ”För det kanske inte alls är så att den som söker sig till kyrkan vill ha kinesiska gympaövningar eller kvasifilosofiskt mummel, utan att man söker sig till den kyrka där man kan få utgjuta sin smärta och be om förbarmande över sitt liv utan att bli förnedrad. Där Jesu välsignat sköna utsagor och hans beröringar får verka i det personliga djupet.” Se där, ord som klingar längtan. Vackert!
Läs mer:
Ändra det fossila tillhörighetssystemet (Kyrkans tidning)
Rambling thoughts 
De religiösa orden får ju mening i sitt sammanhang. Men sammanhanget måste beskrivas på modern svenska. Själv försöker jag skapa kopplingar mellan predikotexten och vårt liv idag, då blir begreppen begripliga. Tror jag.
Tyvärr finns det inte på nätet men i Tidningen Ångermanland står det idag (20/8) om kyrkorådet som vill köra över både biskop och domprost angående altarets utformande i Härnösands domkyrka som nu renoveras. Jo, man kan ju göra så eftersom det finns demokrati! Frågan är om teologi lämpar sig för demokrati … För det var teologiska spörsmål det handlade om.
Blir nyfiken. Hur vill kyrkorådet att altaret ska utformas?
I glas. Åtminstone i skivan. Biskop och domprost tycker inte att det passar sig, det stämmer inte med traditionen och en domkyrka är en viktig förebild för de andra kyrkorna. Kyrkorådets ordf hänvisar till att elementet vatten är viktigt i kristendomen och att glaset påminner om det. *?*
(Nu har jag skrivit utifrån mitt minne av artikeln. Jag återkommer om det finns några fel i det.)
Instämmer. De religiösa orden har koppling till vårt liv och det är väl det en god predikan lyfter fram. Tänkte mer på de som inte ser någon koppling och som därför raderar de religiösa orden till förmån för ‘vanligt’ språk.
Ang. Branders text i KT så håller jag med. Låt församlingarna skapa sina egna profiler så medlemmarna kan välja den församling som passar en, och så får man vara medlem där.
Det är ju lite så det är – att församlingarna har sina egna profiler och därmed går ju iden med att man ska tillhöra en församling lite förlorad. Givet att församlingarna ser så olika ut så är det stora skillnader på ett medlemskap. Jag fattar inte alls varför man inte skulle kunna få vara medlem i, och ekonomiskt stötta, utifrån ett eget val. En del skulle välja, andra inte.
Fast församlingarnas profiler är fantastiskt svåra att klura ut. Man ska redan vara inne i kyrkan för att greppa sånt. Det enda som går att bedöma är utbudet av temamässor, qi gong etc. Även detta ska man nog vara rätt ”inne i det” för att kunna tyda. (Det känns som att vi har pratat om det här förut… fast kanske jag blandar ihop)