Vetenskaplig forskning ska man ta med en nypa salt

Vetenskaplig forskning ska man ta med en nypa salt. Historien lär oss att vetenskapen är ytterst instabil. Det kommer alltid nya rön. Så hur ska man förhålla sig till forskare som anser sig visa på att ja, generositet och ideellt arbete främjar hälsan, men endast om det sker av osjälviska skäl.

Jag kan bli irriterad på de som alltid avfärdar med orden: själviska motiv. Ta Bill Gates. Ja, han lever i lyx, men han har också satsat mer pengar än någon annan levande person på att få medicin till HIV-smittade barn, att utrota polioviruset, att utrota malaria. Är han god eller vill han bara verka god? Spelar det någon roll?

Mottagaren bryr sig nog inte om motiv. Han, eller hon, som är hungrig, törstig, sjuk, struntar i det. Det är det konkreta som hjälper. Mat. Vatten. Medicin. Även de som ger, men som kunde ge mer, även de som ger av själviska motiv bidrar till något bra. Och, let’s face it, kan vi någonsin särskåda våra motiv? Vi är ju liksom fast i oss själva. Ger jag för att verka god, eller för att jag är god, tja, det kan man väl aldrig någonsin med absolut säkerhet veta?

Ansluter mig till amma Sara, ökenmodern, eremiten i den egyptiska öken, kristendomens vagga, hon som plågades så av sitt splittrade hjärta, men som sa: ”Det är bra att ge allmosor. Även om man bara ger för att behaga andra så börjar man därmed söka glädja Gud.”

Läs mer:
Bry dig och lev längre (Dagen)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s