Stora ord 2: Kärlek

Ibland talar vi människor om kärleken till Gud och om kärleken till människan som två skilda saker. En andlig kärlek, och en kroppslig. Själv tänker jag mig att de i grunden är samma. Som två sidor av samma mynt. Ömsesidigt beroende av varandra. ”Vi älskar därför att han först älskade oss”, som det står i Johannesbrevet.

Jag har en frälsarkrans i ett innerfack i min väska. Det där lilla radbandet som Biskop Martin Lönnebo hittat på. I den har kärleken fått två pärlor. Den rymdes inte i en. Den var för stor. Den har en dubbel rörelse. Kärleken som kommer till oss, ges oss, för att vi ska ge den vidare. Att bli älskad och att älska. Att älskas för att kunna älska. De hänger ihop. Den som har fått kärlek kan också ge kärlek.

Att ta emot kärleken som kommer till oss kan vara svårt. Kärlek är förvisso underbar, befriande, men den kan blottlägga rädslor, osäkerhet. Det finns en skörhet i att älska. Kärlek kan vara som en sjukdom. Ibland talar man om att drabbas av kärlek. På engelska säger man att man faller i kärlek (falling in love). Man tappar fästet. Hjälp!

Men så sitter jag här. Rullar kärlekspärlorna mellan fingrarna. Om kärleken nu verkligen kommer från Gud kan den inte ta slut. Den kan inte sina. Det går inte att döda den, inte att korsfästa den, inte på riktigt. Den kommer att uppstå. Den är ändå alltid störst.


Skrev texten för Sofia församlings Facebookprojekt kring de stora orden. Det är en utmaning när man har så lite utrymme som 1000 tecken. Läs alla inlägg här: Kärlek 

3 comments

  1. Kärlek är ett svårt ord, missbrukat många gånger i vår kommersiella kultur.
    Eros och Agape. Eros med Agape. Agape med Eros. Agape utan Eros. Eros utan Agape.

    Egentligen är det kanske lättare att börja med det som INTE är riktig kärlek.
    Kärleken äger inte, den kränker inte, förnedrar inte, hånar inte, tvingar inte.
    Den tar inte energin, den ger energin.

    Den kärlek som jag förknippar med Kristus känns som bomull i bröstet, den blir man varm, levande och fylld av energi av.

  2. Det som jag ofta känner med de två röda pärlorna är hur den första röda pärlan liksom värmer upp den andra så att den i sin tur kan ge ut av värme till andra.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s