Månglarna i templet

Att DN:s Fredrik Strage finner sig nödgad att ta fram berättelsen om månglarna i templet i dagens krönika är lite roligt. Jag kan verkligen ingenting om house eller technomusik, men visst har han en poäng (och visst finns det paralleller) i detta: ”Att spela sprallig Hits-for-Kids trance istället för andligt upplyftande house när man har klubbkväll i kyrkan är som att starta en kristen bokcirkel och läsa deckare och chicklitt istället för Pär Lagerkvist och Göran Tunström.”

Det är lätt att förlöjliga kyrkan och dess försök till förnyelse. Men här läser jag in något upplyftande i Strages text och i hans förväntningar på vad kyrkan bör erbjuda. Inte sprallig trance, utan andligt upplyftande house. Inte deckare, utan Tunström. Inte yta, utan djup och allvar. Jag ser något positivt i det, eller?

Läs mer:
Om kyrkan vill maximera salighetsnivån bör man ställa krav på artisterna (Läs mer)

2 comments

  1. Ibland får jag en känsla av att vissa präster/församlingar är med i någon slags tävling om vem som kan dra mest folk (oavsett innehåll) eller vem som kan hitta den mest trendbejakande formen.
    Mjukglass istället för knäckebröd…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s