Varför blir ord så sällan kött?

När ord blir kött talar de till oss, berör oss. De studsar inte på ytan. De bryter sig igenom. Ett ord kan aldrig bli till kött hos den som lyssnar om talaren saknar erfarenhet av det som han/hon talar om. Är talaren inte berörd kommer inte lyssnaren att bli det heller.

Läser Maria Kuchens krönika om det religiösa språket i Kyrkans tidning och om kyrkans utmaning att finna ett språk som talar in i en samtid som uppfattar det kristna språket som främmande och tomt. Nä, det handlar inte om att hitta nya ord, inte om att uppfinna ett nytt språk, det handlar om något helt annat. Hon har en poäng, Kuchen, när hon säger: ”Ingen kommer tro på mig om jag inte tror på mig själv.”

De ord som jag använder blir inte levande hos den som lyssnar om de inte är levande hos mig. Kanske är det där som kyrkans förkunnare, och jag själv, borde börja. Inte med att söka nya ord, utan med att söka återerövra och göra levande de ord som gått förlorade. Vad innebär det att vara välsignad? Inte som en mental konstruktion då, men på riktigt, i kött?

Jag går ofta i kyrkan och det hörs direkt. De flesta präster läser välsignelsen som en ramsa, ordet är inte kött. Det studsar. Men så ibland glimrar det till – kanske en gång på fem, och kanske är jag generös här – men ibland blir det kött. Det är alltid lika häftigt. Kyrkan lever! Jag är välsignad! Samma ord, det behövs inga nya, men uttalade på ett sätt som är på riktigt. Detta är viktigt. Se, jag gör allting nytt! Vilken skillnad när de uttalas från en kropp som tagit emot. Men varför sker det så sällan?

Kanske måste man som kyrka även våga ställa sig frågan: Varför blev det kristna språket främmande och tomt för sin samtid? Varför tror så få på kyrkan? Kanske för att kyrkan inte tror på sig själv (Kyrkan=Kristus)?

Jag tror, tvärtom från Maria, att detta är väldigt svårt. ”Det är lätt,” skriver hon. ”Vad som krävs är mänskligt mod snarare än språklig skicklighet, modet att tala ärligt.” Lätt, kanske, på någon nivå, men vad mycket svårare det är att vara modig än att vara språkligt skicklig. Språkligt skickliga präster finns det gott om inom SvK, de gömmer sig bakom orden utan att fatta att de då riskerar att döda dem, göra dem främmande, tömma dem. Modiga präster, de som berördes av ordet och som vågar försöka förmedla det, är sällsynta i dagens kyrka. Varje gång jag hör dem blir jag lycklig.

Läs mer:
Äkta eget språk när vi talar om Gud (Kyrkans tidning)

4 comments

  1. Jag läste också Maria K.:s ord och funderade på vad som kan vara felet ibland.
    Är det så att i varje fall äldre präster själva har levt i någon sorts skyddad verkstad i sina småborgerliga miljöer. Gift sig tidigt, aldrig skilt sig, barn som har gått på räls, respekterad i församlingen.
    Nu gäller detta självklart inte alla, och varje liv har sina ingredienser av det som är bra och det som är svårt, men om man jämför med andras liv.

    Vet de hur det är att förlora jobbet, att vara rädd för sin försörjning, att bli övergiven av en älskad människa, att bli illa behandlad, att inte få bostad, att vara utan släkt och/eller nätverk etcetera, etcetera? Man kan ju fortsätta hur länge som helst.

    Människor måste ha haft liv som har gått under huden på dem för att de ska kunna tala ur hjärtat, tror jag!

    Själv blir jag ytterst irriterad när någon präst står i predikstolen och berättar om sina egna barn och barnbarn. Han kan ju just då tala inför någon som just har förlorat sina eller inga har. Prästerna ska inte måla upp sina egna småborgerliga förhållanden inför församlingen. Det är inte rätt forum. Där är de till för de mångas skull.

    1. Jag tror att hon har en poäng när hon säger att man ska akta sig för att anpassa sig alltför mycket till de som lyssnar – då blir det ofta falskt – och tala direkt ur sitt inre. Och att inte vara rädd för att, ja som du säger, gå in under huden. (Bra uttryck, förresten!)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s