2:a Sön i Fastan: Och vilken kamp det blev

Den senaste veckan har inte fått mig att ändra inställning. Jag undrar fortfarande varför Stockholms stift samlar in kollekt till Seglora smedja. Än mer så idag än för en vecka sedan. Tänker inte dra veckans händelser. SLJ gör det bra HÄR.

I SLJ:s text finns en hjärtskärande rad: ”Jag har gått ur Svenska kyrkan i raseri över att den inte lever som den lär.” Det är inte det texten handlar om, att vara eller inte vara, det var mer en varudeklaration, men det slog mig att det finns rätt många som funderar just så.

Så här tänker jag: Låt många röster finnas. Seglora smedja är en av dem, och låt dem finnas på samma villkor som andra kristna bloggare. Men varför stödja dem med stiftsmedel, och framför allt, varför samla kollekt till en verksamhet som så tydligt profilerar sig politiskt? Varför stöttar Stockholms stift en grupp människor som ägnar sin tid till att åsiktsregistrera? Till att smutskasta? Till att skapa en kyrka enkom för sina åsiktsfränder?

Tänker tvärtom. Låt oss tro på en Kristus som rymmer alla och vars nåd vill omforma alla – till och med de problematiska människor som inte tycker som oss. Seglora smedja vill från kyrkan porta: Sverigedemokrater, Kristdemokrater, mörkermän (vad nu det är?), kristen höger, traditionella teologer, och även om jag inte tror att jag faller in i någon av dessa epitet så sällar jag mig till de portade. Jag vill inte vara del av en kyrka som utestänger. Kristus är större än så. Han vill oss alla.

När jag skrev om min egen ambivalens kring kollekten förra helgen (HÄR) kontaktade jag stiftet för att söka svar på hur den motiverades. Nu har KT frågat biskopen, och detta var nog veckans sorgligaste läsning. Betänk nu att många ifrågasatt denna kollekt, inklusive en kyrkoherde i en lång insändare i KT, och att det florerat på nätet uppmaningar som: Vägra kollekt. Och vad säger biskopen? Ja, hon gör som maktens män och kvinnor alltid gjort. Bemöter inte kritiken. Inte med ett ord. Den finns liksom inte. Hon säger:

”Seglora smedja bidrar till att vidga vårt stifts verksamhet gen­om att vara ett viktigt samtalsforum. Så sent som i söndags fick jag själv inspiration i ett av Seglora smedjas många samtalsfora när den tidigare DN-journalisten Barbro Hedvall berättade om den rösträttskamp som kvinnor drev i början av förra seklet. I kampen fanns många kristna och kyrkoaktiva kvinnor. Denna eftermiddag bidrog till folkbildning, samtal om kristna kvinnors insatser och därmed till att skriva den kyrkohistoria som ännu inte är skriven”, skriver biskop Eva Brunne i ett skriftligt svar om varför Seglora smedja får en delad stiftskollekt.

Vidgar? Jag ser inte det. Jag ser bara hur det krymper.

Känner mig som ett litet barn som vill skrika: Kan ni sluta nu! men helt ärligt: Jag gör ont och blir bedrövad av tongångarna i kyrkans egen tankesmedja. Och detta vill de att jag ska stödja? Satt idag och tittade på Fasteinsamlingens lilla ask som jag fick i kyrkan förra veckan och funderade, på fullaste allvar, om det inte vore bättre att gå ur kyrkan och lägga pengarna i fasteasken. Det skulle räcka till flera hundra träd och ganska många getter. Gud så trist att det är där man hamnar. Resten av fastan tänker jag hålla mig borta från Seglora och Kyrkans tidning. Hoppas det får mig på bättre tankar.

Läs mer:
Stiftskollekt går mest till stiftsnära ändamål (Kyrkans tidning)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s