Öppet dop är väl inte mindre heligt än en dopgudstjänst en lördag 13:00?

Nä, jag håller inte med Cordelia Edvardson som i dagens SvD förfasar sig över Kyrkans drop-in dop. Hittar inte texten på nätet, men hon andas indignation, sammanfattning: ”I min okunnighet och enfald har jag alltid trott att kyrkorna i landet var kultplatser där heliga, religiösa riter utfördes av de troende.” … ”Dopet är stadfästande av inträdet i det kristna förbundet och löftet att hålla dess bud samt att ta emot dess nådegåvor. Men den svenska kyrkan har nog för länge sedan förlorat tron på sig själv, kanske även på det som den är satt att förkunna.” … ”I dessa tider då statistiken visar att kyrkans medlemsantal befinner sig i en nedåtgående spiral är alla grepp välkomna. Det mesta har ju prövats, men kaffe med dopp, förlåt, kaffe med dop, är onekligen något nytt.”

Har hon rätt? Nä, jag tycker inte det. Finner något fint i tanken att bemanna kyrkan en helt vanlig vardag, att det finns präster i kyrkan tillgängliga att döpa de som vill. Så borde det ju vara varje dag! Passar bra så här i nästan pingsttid – doptid – ”Vem kan hindra att de blir döpta med vatten?” Ja, vem kan hindra? Tror på tanken med låga trösklar till dopet.

Den enda invändningen jag kan ha är själva namnet – drop-in – jag är allergisk mot vårt behov av engelska låneord (det är en bieffekt från att ha jobbat med finansmarknadsjournalistik i många år) men också för att ordet för tankarna till något oplanerat, lite hafsigt. Öppet Dop – eller något liknande – skulle kanske passat bättre?

För övrigt håller jag med Edvardson – jag tror att kyrkan är en plats för heliga, religiösa riter – men ser inte att öppet hus för dop på något sätt skulle minska heligheten jämfört med en dopgudtjänst inplanerad en lördag klockan 13:00. Tänker mig att det, innerst, är Gud som handlar i dopet och Gud är lika helig varje gång en människa döps. Eller?

Ska bli intressant att se om hon får något genmäle.

Imorgon är det förresten min namnsdag, och på dagen tio år sedan jag gick till kyrkan för mitt första samtal med en präst då jag sa: ”Jag vill döpa mig.” Har tänkt på min tros väg denna vecka – även målat den i vattenfärg – och känt en stor tacksamhet över de som på olika sätt stöttat och hjälpt under årens lopp. De är många. Tre personer står ut. De kom alla på plats redan under mitt första år som kristen och finns kvar än – det säger något om Gud. Tack Gud.

8 comments

  1. Min invändning mot de s.k. drop-in dopen är att de fördunklar kopplingen mellan dopet, å ena sidan, och tro, lära och liv, å andra.

    Det är sant att vi i Svenska kyrkan inte gör samma koppling mellan dopet och tron som man gör i de kyrkor som har en baptistisk dopsyn där tron kommer först och dopet är en bekräftelse på detta, men detta innebär inte att där inte finns någon koppling alls. Ett dop som står helt frikopplad från kyrklig kontext är något som hör till den folkkyrkliga statskyrkans allra sämsta uttryck.

    Från apostlarnas tid och fram 1900-talet förutsatte barndopet att dopkandidaten var född in i ett kristet sammanhang, den kristna familjen, där den barndöptes kristna fostran primärt ägde rum. Tron får då mogna under lång tid, under uppväxten. I ett sådant sammanhang är drop-in dop inget konstigt och i praktiken fungerade ju barndopen också så, med skillnaden att de ägde rum just före högmässan på söndagen.

    I vår tid är det tråkigt nog ganska få som föds in i en aktivt kristen familj. Kunskapen om kristen tro och kristet liv är ofta skrämmande dålig hos unga föräldrar. Att då döpa utan någon förberedande kontakt där föräldrarna får veta vad dopet egentligen är och vad Kyrkan implicit förväntar sig av dem med avseende på barnets kristna fostran är rent oansvarigt.

    Att sedan Svenska kyrkans hemsida är extremt luddig i sin beskrivning av dopen gör det ju inte heller lättare för dopföräldrar att ta ställning för eller emot dopet.

    I denna situation är föregående kontakt med präst ett absolut måste.

    vänligen

    Erik T

    1. Hej Erik och tack för din kommentar,

      Jag ser hur du resonerar – och ser en risk i om utvecklingen blir att dopets betydelse relativiseras – det ska motverkas – men jag ser inte att just drop-in dop behöver betyda att dopet blir helt frikopplat från den kyrkliga kontexten. Det kan det ju, tyvärr, även bli om det är ett vanligt dop.

      Nu vet inte jag hur det ser ut – och hur en dopfamilj resonerar – men jag har svårt att tänka mig att människor bara får för sig att döpa sig – så där spontant – så jag tänkte mig nog att de som kommer ändå är relativt insatta i vad det är som sker i dopet, och att de antagligen talat med en präst innan, men jag vet ingenting om detta.

      På så vis tänker jag att drop-in dop – eller som jag hellre skulle kalla det Öppet dop – tvärtom skulle kunna vara positivt eftersom det motverkar den där trenden där dopet blir en festlig tillställning med massor av presenter och att det är festen – inte dopet – man är ute efter.

  2. Det som känns lite billigt är att det är ett försök att sänka tröskeln så att man får fler medlemmar. Tror inte de som kommer till dessa dop med sina barn har haft någon kontakt med prästen innan. Tror att det ett alternativ för dom som inte vill ha hembesök och samtal. De ser det som mindre religiöst. Tror jag. Som naturligtvis inser att man inte kan dra alla över en kam.

    1. Jag är också emot tanken att dopet blir ett sätt att ragga medlemmar – så med dig i det. Ja, blir resultatet att man ser på dopet som något mindre religiöst så har hon ju rätt, Edvardson, i SvD, jag tänkte, som sagt, tvärtom. Men jag har heller ingen kontakt med dopfamiljer och vet inte var dom står – och där vet du bättre.

  3. Hej Caroline! För mig som kommer från, och lever med, en dopsyn där dopet är en trosbekännelsehandling låter ”drop-in-dop” lite märkligt. Jag har dock bara läst ditt inlägg. Jag tycker det är viktigt att koppla samman dop och lärjungaskap. I dopet är det Gud som handlar med människan. Att låta döpa sig är människans gensvar på Guds kärlek och kallelse till gemenskap. Dopet är för mig en stark överlåtelsehandling där Gud ställer människan på en ny grund, fri och förlåten från allt som varit.

    Härligt att ta del av dina tankar som du så generöst delar med dig av!
    Kalle

    1. Ja, det där med drop-in dop reser många frågor – inte minst den du besvarar: Vad innebär dopet? Varför döper vi oss över huvudtaget? Och det är viktiga frågor att fundera kring, helt oavsett vilka svar vi kommer fram till…. Allt Gott!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s