Han är redan här

Kommande söndags evangelieläsning avslutas med orden: ‘Var beredda, också ni, ty när ni minst anar det kommer människosonen.’ Så lyder det heliga Evangeliet. Lovad vare du, Kristus.

Denna höst har jag lagt Bibeln åt sidan och läst utifrån evangelieboken. Det finns en tanke bakom det, en nyfikenhet kring att försöka förstå kyrkoårets teman, att läsa isolerat, varför denna text och inte en annan? Vaksamhet och väntan. Skulle jag tala utifrån denna evangeliesnutt skulle jag börja med orden: ‘Han har redan kommit. Han är redan här. Han vill oss. Han är i oss. När vi minst anar det kommer vi att förstå detta stora: Det har redan skett: Han kom, han är.’

Kristus Är. Man behöver stöd för att leva i den verklighet som den insikten bär med sig. Man behöver en trosgemenskap, en kyrka, för att våga tro på det ljus som för en kort sekund fladdrade till och övervann mörkret. Var det sant? Inbillade jag mig? När ljuset kom in i världen valde människorna att stanna kvar i mörkret. Måste det vara så?

Jag tog trots allt fram min bibel för att läsa vidare där denna Söndags text lämnar oss. Petrus börjar inte alls där jag hamnade, han frågar: ”Herre, gäller din liknelse oss eller alla?” Herren svarade: ”Tänk er en trogen och klok förvaltare som av sin herre blir satt att ha hand om tjänstefolket och dela ut maten åt dem i rätt tid. Salig den tjänaren, när hans herre kommer och finner att han gör vad han skall. Sannerligen, han skall låta honom ta hand om allt han äger. Men om den tjänaren tänker: Det dröjer innan min herre kommer, och så börjar slå tjänstefolket och äta och dricka sig full, då skall hans herre komma en dag när han inte väntar honom och vid en tid som han inte vet om och hugga ner honom och låta honom dela lott med de trolösa.

Den tjänaren som vet vad hans herre vill men ingenting förbereder och inte handlar efter hans vilja, han skall piskas med många rapp. Men den som av okunnighet gör sådant som förtjänar prygel, han skall bara piskas med några få rapp. Av den som har fått mycket skall det krävas mycket, och den som har anförtrotts mycket skall få svara för desto mera.’

Den där sista paragrafen slår an i mig. Har man inte förstått gåvan kan man inte lastas. Har man förstått gåvan innebär det ett ansvar. Man piskas vidare med många rapp. Så går man envist vidare med detta Enda: Han Är redan här. Kristus Lever.

One comment

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s