Kollektändamål

Lite synd är det att Svenska kyrkan, med tanke på läget i Filippinerna, inte kan styra om sitt kollektändamål och denna helg rusta för en kraftinsamling till de som förlorat sina hem, sin familj, sitt liv i efterdyningarna av tyfonen.

Läser i veckans predikotur i tidningen att kollekten denna vecka går till EFS, och det är inte så att jag missunnar dem en kollekt, men med tanke på situationen skickar det en märklig signal. Jag har skrivit om det förr. Jag förstår inte varför Svenska kyrkan så ofta samlar in kollekt till sin egen verksamhet – verksamheten borde anpassas efter de intäkter som tas upp via medlemsavgifter och möjligtvis plussas på med interna medel. Jag kan förstå att kollektändamål är bestämda långt i förväg men det borde gå att vara flexibel när stora naturkatastrofer sker – som det är nu skickar man signalen att det är viktigare att följa de interna riktlinjerna än att hjälpa människor i verklig nöd. Det är ingen bra signal.

I Kyrkans tidning kunde man i veckan läsa om att Svenska kyrkan begärt 3 miljoner kronor i extra katastrofanslag från Sida för hjälpinsatser i Filippinerna samtidigt som man anslagit en miljon kronor själv. Är det mycket pengar? Eller lite? En miljon.

Bara som en jämförelse. Svenska kyrkan har tillgångar på cirka 36 miljarder kronor. Av dessa är cirka 5 miljarder investerade i värdepapper som enligt årsredovisningen för 2012 ska verka som en buffert. Förra året uppgick avkastningen, det vill säga värdeökningen eller vinsten, på denna portfölj till 412 miljoner kronor. Kostnaderna för att förvalta denna förmögenhet uppgick till 12 miljoner kronor, vilket finansierades genom avkastningen på kapitalet. En miljon. Är det mycket eller lite?

Om jag vore bestämmande i en församling skulle jag strunta i kollektändamålet denna helg och genomföra en parallell insamling, alternativt uppmana Gudstjänstdeltagarna att istället ge till Filippinerna. Jag hoppas, och tror, att så också kommer att ske i många kyrkor runt om i Sverige.

10 comments

  1. Församlingarna har rätt att flytta rikskollekt till annan dag under året. Reglerat i kyrkoordningen -så det är fullt möjligt att många församlingar bytt (på intranätet för kyrkans medarbetare finns en nyhet om detta med anledning av många frågor).

  2. Det är bra. Synd att det inte syns utanför intranätet – jag skrev min text efter att ha sett veckans predikotursannons i morgontidningen och hajade till lite över det utannonserade kollektändamålet – tyckte det var synd att man inte hade bytt.

  3. En miljon är lite för Svenska kyrkan, de stora kostnaderna är underhåll av byggnader och anställdas löner. Vi har kommit långt från vårt centrum, när vi inte kan engagera oss på riktigt vid en mänsklig katastrof.

  4. Man kan fundera. Jag brukar ibland ta upp detta: vi säger ofta att våra barn är viktiga. Ändå så lever vi i ett samhälle där en barnskötare tjänar en fjärdedel av vad en kapitalförvaltare gör, i.e. vi betalar, som samhälle, mer till de som tar hand om våra pengar än till de som tar hand om våra barn. Ja, det säger något hur man prioriterar, och sänder signaler. Det kommer man inte ifrån.

  5. Din bloggpost här stämmer på ett märkligt sätt bra ihop med Stillsams undringar om kyrkolokaler i landet. Och du har verkligen en poäng i att de som tjänar mest är kapitalförvaltare inte barnskötare. Dessutom gör ju kapitalförvaltare strängt atget inga nytta alls. Tvärtom har de sänkt hela stater genom sin usla förvaltning och vill sedan ha skattebetalarnas pengar till att rodda i kasoet de skapet-naturligtvis med bibehållen lön.

  6. Här har vi många kristnas egendomliga inställning till pengar och ekonomi igen. Är det fult, rent av syndigt att vara kapitalförvaltare? Är det fel att försöka sköta finansiella tillgångar som man sköter andra tillgångar som fastigheter, skog eller kyrkor? Att se till att dessa inte förfaller eller ruttnar tror jag inte någon invänder emot. Varför är det då fel att se till att just pengar inte förlorar sitt värde? Jag tycker att kyrkomedlemmarna rent av kan kräva att kyrkan anlitar folk som är bra på att sköta både förvaltningen av skog, fastigheter, kyrkor och pengar. Med en bra kapitalförvaltare kan man få ihop mycket pengar att stödja de drabbade i Filippinerna med. Man kan till och med få pengar över att anställa en rad barnskötare! Och går man till Jesus själv verkar han inte ha haft något emot att man ser till att pengar växer i värde (Matt 25!). Tvärtom!

    1. Johan,

      Jag läste din kommentar i morse, så har jag funderat på den under dagen. Vet inte om det är en typisk kristen inställning till pengar – men något kluvet är det. Jag kan hålla med dig om att om man har tillgångar så ska man förvalta dessa med ansvar – och att detta gäller även pengar. Menar inte att det är något fel att ha en vinst på kapitalförvaltningen om 400 miljoner – använde summan mer i relation till artikeln i Kyrkans tidning där man talade om att kyrkan satsat en miljon – och begärt 3 av Sida – vilket jag funderade kring. Är en miljon mycket pengar? Vilken signal skickar en miljon ut i relation till de stora tillgångar som Svenska kyrkan har (man kan, till exempel, även i årsredovisningen studera hur mycket pengar Stockholms stift lägger på resor och liknande under ett år – och man kan fundera på det. Hur man skapar trovärdighet).

      I ett större perspektiv kan jag dock vara kluven med – vet inte om det är min kristenhet som spelar in – men på hur de finansiella marknaderna förändrats till att bli allt mer marknadsplatser för spekulation. Det har förändrats mycket – eller så inbillar jag mig – men just handeln med finansiella instrument har liksom tappat sin förankring i verkligheten – aktievärde speglar inte längre ett företags reella värde utan marknadens förväntningar etcetera. Detta sagt, pengar i sig och att tjäna dem är väl ingen synd (och ur det perspektivet borde vi i Sverige snarast vara tacksamma över storföretag och näringsliv som skapar arbete och de förutsättningar som samhället fungerar) men hur man spenderar dem säger någonting om de val som en människa, ett företag, en kyrka gör. Läste att Ikea donerat 18 miljoner till hjälpinsatser i Filippinerna – det är bra – och bra mycket mer än Svenska kyrkan donerade initialt.

      Tål att fundera vidare på.

    1. Hej Mia,

      Det gjorde även den kyrka utanför Göteborg där jag firade mässa i Söndags, och jag vet att i alla fall en biskop, Åke Bonnier i Skara, gick ut offentligt och uppmanade kollekt till Filippinerna. Det är bra. Jag skrev mitt inlägg utifrån den predikotur som publiceras i dagstidningarna och hakade upp mig på att man inte i krissituationer snabbt kan ändra sig, men det verkar som om många gjorde det och det är positivt. Med detta vill jag inte säga att EFS inte förtjänar en kollekt – så det är bra om man även kompenserar dem och ger dem en ny kollektdag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s