Andra advent. ‘Tiden är inne. Guds rike är nära.’ Nära, vad är det för ett ord? Mångtydigt. Är tiden inne så får man väl anta att nära i just dessa rader relaterar till snart förestående i tid. Snart bryter Guds rike igenom. Snart? Hur lång tid är snart?
Nära kan läsas spatiellt – Guds rike är nära – nära rent fysiskt. Något är nära. Precis bredvid. Inom. Guds rike är inom er. Omvänd er. Gå inåt med siktet utåt.
Nära kan läsas relationellt – Guds rike är nära – intimt förbundet, den typ av närhet som uppstår i kärlek, som är nära trots avstånd och tid. Har man en gång älskat sätter det sina spår, man blir märkt, så bär man den älskade inom sig, ibland som ett blödande sår ibland som en källa till kraft. Guds rike är närhet, om man ställer sig nära, låter sig märkas.
Nära kan läsas som verb. Att nära. Vara näring. Att upprättahålla. Ge liv. Mata. Som mannan. Gud som amman. Guds rike är näring.
Omvänd er, säger Jesus. Även det är ett ord som kan förbrylla. Vänd om. Det kan läsas spatiellt. Byt väg. Eller relationellt. Vad är det att leva omvänd? ‘Omvänd er och tro på budskapet,’ säger Jesus. Omvändelse är att leva av tro. På vad då? Att Guds rike är nära, inte snart, nu. Närmare än närmast, det är inom, utom oss. Så nära. Det är det vi lever och andas av. Bäst av allt, det sker, andas och älskar helt oavsett var vi råkar befinna oss.
Rambling thoughts 
Jo, så är det nog. Jag har nog ofta gjort himmelriket till något annat, något speciellt. Speciellt är det, men mycket nära, långt inuti mitt liv, närmare än jag kan ana eller våga tro.
Det där är väl inte helt enkelt. Tror att rätt många upplever att de behöver söka Gud någon annanstans än i den vardag som är deras, även om man någonstans vet att Gud är precis Här. Nära. Så missar man det nära för att man tänker, snart, snart ska jag ta mig tid att gå i kyrkan, åka på retreat, meditera regelbundet. Livet kan bli till Gudstjänst, varje andetag en bön. (Det är inte min tanke, någon ökenfäder, men tycker om.)
Men, det kräver en viljeyttring, ett svar: ”Här är jag”, omvänd till verklighet….Sv Ps 90.
Ja. Vi måste vilja. Och vi kan vilja för att Gud redan vill. Det är inte Gud som är långt borta, det är vi. Man får kämpa på i sin omvändelse för att verkligen förstå det, göra det till kött.
Jag kommer att tänka på det jag skrev på min blogg häromdagen. Länkar till inlägget: http://enplatsilivet.blogspot.se/2013/12/vi-har-ett-val.html För visst är det så att nära är ett verb. Och det är vi som måste agera.
Först nu har jag kunnat samla mig och läsa artiklarna om bön. Jaaaa!!!! Precis vad jag behövde läsa! Du visste! Tack!!!
Tack. Visst har vi ett val. Det kan jag fundera mycket på – vad som hindrar mig i vissa fall att agera i enlighet med det goda. Som den där Nelson bönen – det är vårt ljus, inte vårt mörker, som skrämmer oss. Man får ingivelser – som att jag ville kopiera de där texterna till dig – och ibland gör man slag i saken, oftast inte. Glad att de hittade hem. Vet inte om det var jag som visste eller om jag helt enkelt ska lägga det till handlingarna med orden: Gud vet vad han gör. Honom ska vi lita på. Tack tillbaka!