Advent dag 21: Var hälsad Herre Josef

bildPilgrim kom i veckan med temat Josef. Idag gick jag in i en halvtrendig inredningsaffär på Södermalm och på ett bord i ett hörn stod helgonljus – de med Maria och barnet avbildade henne med en drottningkrona på huvudet så jag antar att de var ortodoxa – men bland ljusen fann jag även detta. Josef och sonen. Utan krona. En fader, han ser aningen bekymrad ut, med sitt barn i sin famn, hur ska detta gå? 49 kronor. Ett fynd. Har tänt det så här på aftonen till Herrens Moders dag.

Josef är rätt bortskymd i den kristna historien. Man hör inte så mycket om honom. Vad vet man egentligen om honom? Vem var han? Vad fick han offra? Den trolovade gravid med en annan – på engelska finns ett namn för det som klingar negativt – han var cuckold – lurad att ta ansvar för, ekonomiskt, socialt, ett barn som han visste inte var hans. Hon hade ju inte varit med honom, inte varit med en man.

Att ta emot ett barn förändrar ett liv. Maria gör det, så även Josef. Säger Ja. Trots allt. Barnets liv framför det egna. Kosta vad det kosta vill. Fosterpappa? Adoptivfar? Plastpappa? Vad ska man kalla honom? Det är genom Josefs släkttavla som Jesus härstammar från David. Allt hänger samman. Han visste det. Barnet framför egot. Gud i centrum. Kosta vad det kosta vill.

För övrigt finner jag det trösterikt att inredningsaffärer på Södermalm har ett bord med religiösa ljus – även om jag inte lyckades övertyga min shoppingkompanjon att köpa ett till sin svärmor – han inhandlade en kudde istället. Att ljusen finns där säger någonting om någonting. Människans längtan. Trots allt. Genom allt.

Avslutar med ett citat ur dagens SvD, näringslivsdelen, apropå dofttrender. Vurmandet i dessa juletider för parfymer som doftar rökelse:

‘Paradoxalt nog verkar det vara personer som gått ur Svenska kyrkan och gärna kritiserar Vatikanen som ändå vill dofta midnattsmässa,’ säger doftexperten Sylvia Ziemski och konstaterar att romantiseringen av det sakrala främst gäller den sekulariserade världen. (Hittar inte texten på nätet, kan tyvärr inte länka).

Den sekulära världens vilja att dofta midnattsmässa? Fann även den meningen hoppfull. Det är väl ingen paradox? Det är väl så Gud verkar. Borrar sig in i vår längtan. Längtan efter att dofta midnattsmässa. Var får den längtan sitt svar idag? Hos Parfymerierna? Det säger någonting om någonting. Detta är trösterikt: Att det finns en längtan efter att dofta midnattsmässa. Låt ingen ta den längtan ifrån oss. Följ den längtan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s