Neuroplasticitet & Excellence as habit

Neuroplasticitet. Lärde mig ett nytt ord idag även om jag fick vissa minnesbilder då termen förklarades. Det handlar om hjärnans formbarhet – plasticitet – och om hur hjärnan förändras av erfarenhet. Erfarenhet sätter sina spår, rent konkret då. Enligt intervjuoffret har forskningen inom detta område, i alla fall inom psykologin, exploderat under det senaste decenniet – för 15 år sedan visste man inte hur hjärnan omformas. Länge såg man hjärnan som statisk när en människa väl nått vuxenålder.

Inte så längre. Nu vet vi att det vi riktar vår uppmärksamhet mot förändrar hjärnan. Många år av meditation utvecklar vissa delar, pianospelande andra. Hjärnor är olika – inte bara människor emellan men även över ett liv. Det går att omprogrammera en hjärna. Ingenting är kört. Tålamod och uthållighet krävs. Lite som Malcom Gladwell och hans 10,000-timmars-tes. Det tar cirka 10,000 timmar av övning innan en människa når sin fulla potential inom ett område – skillnaden mellan de som når fram och de som inte handlar mindre om medfödd talang och mer om övning. De flesta ger upp för tidigt. 10,000 timmar är en lång tid att invänta resultat.

Jag har några nya uppdragsgivare och beger mig in på för mig nya områden. Sådant är alltid intressant. När jag kom tillbaka från intervjun googlade jag en del, vilket jag skulle ha gjort innan, och det finns verkligen massor att läsa. En hel del är fascinerande. Men är det så nytt?

Tog en kopp te och läste igenom mina anteckningar. Två helt andra, möjligtvis relaterade tankar, dök upp. 1) Rådet att lösa korsord som en antidote mot åldrandets senilitet, eller, tränar man hjärnan hänger den med längre (i.e. common sense) och 2) Det Bibliska löftet – en dag ska vi bli lika Honom – eller, det som vi riktar vår uppmärksamhet, längtan och kärlek mot förändrar oss, gör oss mer lika vår kärlek. När jag googlade fann jag även ett citat från Aristoteles, han sa: ‘We are what we repeatedly do. Excellence, then, is not an act, but a habit.’

What goes around comes around. Byter skepnad, förvisso, olika tider behöver sina egna förklaringsmodeller, men ändå. I vår tid är vi så otroligt fokuserade på vetenskapliga förklaringsmodeller, och det slog mig, vetenskapens fördröjningseffekt. Aristoteles dog 322 fvt. Han visste redan då.

7 comments

    1. Vilken komplimang. Pudel är ett eftersträvansvärt ideal. Ur Wikipedia:

      ”Genom hela sin historia har pudeln omtalats för sin intelligens och påhittighet. Den har lätt för att lära och är road av att göra det. Intelligensen är inskriven som krav i standarden. Dessutom är den nyfiken, lekfull, social och välvilligt inställd till människor, liksom till andra hundar och djur. Den är utmärkt som familjehund, eftersom den i allmänhet fungerar bra tillsammans med barn. Pudeln är en mångsidig hund, som kan lära sig att utföra vitt skiftande uppgifter, bara den får uppskattning. Det är en smidig, spänstig, aktiv och uppmärksam hund som kräver mycket motion och regelbundna utmaningar.”

  1. Gratulerar! Själv har jag levt i drygt 18 år med en Borderterrier, ”den lilla hunden med det stora hjärtat”, man lär sig mycket om livet och vad som är viktigt då. Om Bordern står det att den är intelligent, sjlävständig, godmodig, ettrig och lättlärd, sådan matte sådan hund?

    1. Efter 18 år blir det nog så. Som en pendelrörelse – man tar efter varandra. För övrigt tycker jag om den där tanken – att bli lik det som man älskar, att kärleken förändrar. Godmodig och ettrig låter förresten som en spännande kombination – lite paradoxalt så där.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s