Nådegåvor

bildTog ut denna bok ur bokhyllan som rymmer många böcker jag inte läst. När religionen blir ond. Den har legat framme ett tag nu. Igår kväll läste jag istället om nådens gåvor, andens frukter.

Det finns väl ingen, eller få, krafter som kan mäta sig med religion när det kommer till att motivera mänskligt beteende. Religiös övertygelse, eller tro, kan lyfta en människa ur sina individuella omständigheter och förmå henne att genomföra storverk för andra, men religiös motivation kan också verka omvänt, destruktivt, dödande. I det mindre har väl alla människor båda i sig – uppbyggelse, destruktion.

‘Hos var och en framträder Anden så att den blir till nytta’ står det i veckans texter. Det där kan man fundera på. Hur vet man egentligen att det är Anden som verkar, och inte den rena självbevarelsedsriften eller bekräftelsebehovet? Och vad är egentligen att bli till nytta? Många är de religiösa företrädare som sagt sig verka i Guds namn men som lämnar destruktivitet i sina spår, och nu menar jag inte stora krig, det kan vara mycket mindre uttalat än så.

Någonstans tror jag att vi vet när Anden är i synch med sig själv inom oss, vi känner igen något i de där välsignade ögonblicken som är Sant, Vackert och Evigt på ett sätt som ristar sig så djupt att det inte behöver bevisas. Man vet. Samtidigt kommer jag att tänka på vad en vis man sade till mig apropå denna ständigt återkommande fråga: ‘hur vet man att det är Gud, att man inte lurar sig själv?’ och det var något i stil med: att om man tvivlar, men ändå längtar, så kan man vara ganska säker på att Anden verkar i den längtan för att övervinna våra tvivel. Det kan ta tid, men det är så Anden verkar.

Jag tyckte om det. En tanke att återkomma till.

På ett antikvariat i veckan inhandlade jag två helt andra böcker, av Bo Giertz – som jag aldrig har läst men som människor med mellanrum rekommenderar läsning av – det var ‘att tro på Kristus’ och ‘att leva med Kristus’. Jag ska läsa dom med. Plus den onda boken. Men nu ska jag gå iväg till Eriksdalsbadet och simma. Det är den sista helgen, för denna sommar, som utomhusbadet är öppet. Nästa vecka öppnar inomhusbassängerna. Ett säkert hösttecken.

8 comments

  1. Guds tre svar, ja, nej, vänta. Svårast att hantera, vänta på visshet.
    Ett citat om böcker (vet inte av vem) :
    ”Having a huge number of books is not exactly about reading them all –
    it´s about having the possibility of reading them.”
    Trösterikt!

    1. Bra citat om böcker. Jag har mycket av min mors böcker, och min fasters, som jag sparat (har svårt för att slänga böcker), men tycker om det, att omges av olästa böcker. Så köper jag flera ändå. Giertz ser jag fram mot att läsa – min mor och min far var läkare och mamma arbetade under en Giertz – så jag förknippar det namnet med något annat, den medicinska vetenskapen, Professor Giertz, kanske hade Bo ett syskon, namnen som kommer till mig är Bertil eller Gunnar,eller så är det en helt annan familj. Nåväl. Vänta på visshet. Bra.

  2. Jag undrar om tillhörigheten till en religion, inklusive kristendomen, innebär en generell förbättring – så att den onde blir mindre ond, eller kanske rentav mänsklig. Eller om religionen, likt alkohol, förstärker de tendenser som finns där från början – gör den gode ännu godare och den onde ännu ondare.
    Antagligen existerar båda utvecklingsmöjligheterna.

    Förlåt mitt användande av begrepp som ond och god, så svartvita är ju inte de allra flesta.

    Efter att ha läst massor av inlägg på kristna bloggar där ungefär hälften av kommentarerna känns ganska extrema i sin anti-bergspredikan-gräslighet, har jag drabbats av dessa dystra tankar.

    1. Vill tro att Gudsrelationen gör oss ‘godare’ mottagare av Andens gåvor och med möjlighet att bära frukt. Religionerna är kanske varken onda eller goda – men kan motivera både goda och onda handlingar. Det är väl helt ok att använda begrepp som ond och god – synd och nåd – jag tänker mig att varje människa är ett spektrum och rymmer både och, och i många fall är ju religiös tro något som stödjer det goda inom oss. Men, inte alltid.

      Bloggar och bloggkommentarer är ju ofta skrivna i stundens hetta, men jag vet vad du menar. Det är lätt att bli missmodig.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s