Eremiten Susanna

Nu återkommer jag till eremiten Susanna som jag kom att tänka på när jag läste en av kommentarerna. Den Välsignade Eremiten Susanna som levde under 400-talet och hennes livsval. Jag har ibland använt henne som exempel när jag föreläser, just för att hennes berättelse slår an över tid. Den handlar inte bara om henne, utan om oss, om vad det kan vara att vara människa. En evighetsmänniska som trotsar tid.

Men först en annan bild. Apropå det där med att gå sin väg, att hitta hem, att vara den som man är ämnad att vara. Det här är från ett samtal jag hade med Martin Lönnebo för en text jag skrev för länge sedan, han menade (som jag uppfattade det) att människan, liksom universum, har ett centrum, en kärna (Gudsavbilden), ett fokus, men hon dras hela tiden mot periferin. Så länge som man är medveten om det är det kanske inte problematiskt, men problem uppstår när människan gör periferin till sitt centrum, vilket sker lite varstans i vår tid. Det är lätt att fastna i distraktionerna, älska dem så högt att de blir till ens centrum, eller sin avgud, om man så vill. Omöjliga att ge upp.

I mångt och mycket bottnar väl min fascination för ökenmänniskorna i den där radikala övertygelsen om att livet kunde vara annorlunda, och i det gradvisa avvisandet av allt som inte är av Gud. Bara det. Viljan att gå särskiljandets, urskiljandets väg, att tro att den är verklig, är otroligt utmanande. Går de fel ibland? Självklart. Men fel kan bli rätt och om man inte vågar riskera att gå vilse kommer man heller aldrig finna rätt väg, då fastnar man i periferin. Blir statisk.

Nu till Susanna. 400-tal. Ett barn som redan vid ung ålder, 8 år, i sin bön bad om att få besöka Jerusalem. Hon bodde i Arzanene och när hon var 10 år kom en grupp pilgrimer till byn och hon anslöt sig till dem. Såg Jerusalem. Ville inte lämna. Stannade och levde under kommande 10 år på ett kloster nära Gaza. Efter kyrkomötet i Chalcedon (451) hamnade klostret i en lärostrid, den störde Susanna så till den grad att hon lämnade och begav sig ut i öknen. Fem systrar från klostret följde henne och de bosatte sig efter en tid i öknen söder om Alexandria.

Många kom att höra om dessa systrar och klostret växte. Susanna blev ‘abbedissa’ men längtade mer och mer efter efter eremitens liv. En dag under en vandring fann hon en grotta som hon steg in i och stannade i. Systrarna letade efter henne och fann henne, men Susanna vägrade att lämna grottan. När de försökte övertyga henne om att komma tillbaka till klostret sade hon: ‘Lämna mig i fred. Jag är med er i all tid, men Herren har berett denna plats för mig så att jag ska kunna leva i tystnad. Gå nu.’

De lämnade henne. Men varje söndag gick de dit med vatten och bröd.

Susannas val blev omtalat. Många kom för att besöka henne, för att vistas i hennes närhet. En grupp män besökte henne och byggde upp sin egen kommunitet i närhet av hennes grotta. Trots att hon sällan lämnade sin grotta, och när hon så gjorde endast mötte människor beslöjad och på avstånd, blev hon som en magnet för sin tids längtande, törstande.

Man kan naturligtvis se ett sådant liv som en flykt från världen, men samtidigt är det intressant att se hur världen, när den behöver fly världen, sökte sig till henne. Lite som Claras basilika i Assisi. Clarissorna lever helt avskilt men samtidigt, i sin avskildhet, sjunger de bön flera gånger om dagen, i avskildhet, inte synliga för de som besöker basilikan, men som ändå, fyra gånger om dagen, drar till sig horder av lyssnare, blir till magneter.

‘Men Herren har berett denna plats för mig.” Jag tror inte att Susanna pratar om sig själv där, när jag läste den meningen första gången var det som att det föll ned, sprudlande då, att det finns en sådan plats för var och en av oss. Vilken plats har Herren berett åt mig? Åt dig? Var skulle vi vara om vi tog itu med det som vilseleder, distraherar. Vågar vi ta itu med det? Vad behövs för att förmå den där rörelsen från periferi till centrum?

Berättelsen om Susanna kommer från boken ‘The Forgotten Desert Mothers’ en bok av Laura Swan, benediktinsyster, som jag för en lång tid sedan översatte och som gavs ut på Svenska med titeln: De Glömda Ökenmödrarna. Översättningen är präglad av nyfrälst glädje kanske mer än professionalism, det finns saker som blev fel, men ändå. Boken finns inte att köpa längre men om någon är nyfiken på dessa kvinnor, och på vad deras liv har att berätta, så har jag en bunt med böcker kvar. Maila mig på linsanj@gmail.com – jag delar gärna med mig.

535141

5 comments

  1. Tänk om vi kunde förstå och lita på, att vi har öknen inom oss, alltid tillgänglig om vi vågar och där bor Gud. Det kräver övning (askes) i att stänga av yttre stimuli. I Höga visan står det : ”Vem är hon som kommer ur öknen lutad mot sin vän?”

  2. Hosea 2: 14: ”Därför skall jag locka ut henne i öknen
    och söka vinna hennes hjärta.” i 1917 års översättning står det ”…och tala ljuvligt till henne.” Ett ord som betytt mycket för mig. Som du och Marie Fredin tror jag öknen finns inom oss, platsen där vi ska vara till välsignelse är nödvändigtvis inte Susannas grotta. Det kan lika gärna vara en lägenhet i en förort till Linköping, en villa i Kalix eller en röd liten stuga i Poikkijärvi.

  3. Hej Carolina, Tack för din blogg som jag ofta läser. Gillar allt du skriver! Tar gärna ett ex ökenmödrar till Frötunas bokbord.

    Letar med ljus o lykta efter en verksamhetschef till Frötuna alt någon /några som vill driva det lite mer i egen regi (utan att arrandera) . Behöver släppa. Dessutom vore det bra för verksamheten. Tacksam för alla tips. Nu har vi dessutom byggt ett Hamam & Spa i källaren. Tänkt bl a som en vacker o skön plats att i tystnad rena sig.

    Det var länge sen. Har du tid att ses? Kram Charlotte Skickat från min iPhone

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s