Gudstjänsten

Vad är en Gudstjänst? Dess syfte? Hur mäter man dess värde? I hur många som kommer? Finns det ett egenvärde i att människor kommer? Vad är det, i så fall? Finns det en gräns för när något som utger sig för att vara Gudstjänst blir till något helt annat? När passerar man den gränsen?

Gudstjänsten är i fokus och de senaste veckorna har jag läst mängder av inlägg om Gudstjänsten. Det är väl på sitt sätt bra, att det talas om Gudstjänsten, men samtidigt finns det väldigt olika syn på Gudstjänstens syfte. Vad vill den oss? Jag faller tillbaka till ord som jag en gång hörde Peter Halldorff säga. ‘Vi firar inte mässa för att vi är kristna, vi blir kristna i mässan.’ Brödet och vinet. Livsavgörande. Förändrande. Som vill någonting med oss.

Så kan jag känna igen mig i vännen i Stillsams inlägg. Här. Där finns fler inlägg om Gudstjänsten väl värda att läsa.

Kyrkohandboksförslagsföljetången har inte direkt varit positiv reklam för Gudstjänsten. Vilket syfte har den nya kyrkohandboken? Att fler ska känna sig manade till Gudstjänst? Varför ska vi fira Gudstjänst? För att folk ska komma? Eller handlar det om något helt annat?

Det mullrar och något tände till med Maria Schottenius text i DN och det efterföljande uppropet. Det första svaret, signerat Ärkebiskop, 1:a och 2:a vice ordförande i kyrkostyrelsen, i Kyrkans tidning, var att ‘Förslaget har ett starkt stöd’. Läs Här.

Vad betyder ‘ett starkt stöd?’ Uppenbarligen väldigt lite för det reviderades rätt snart. En vecka senare, i samma tidning, uttalar sig ÄB om att musiken måste förbättras, men också språkets kvalitet. Det visar sig att när remissvaren redovisats har det ofta betonats att många bejakar förslagen med vissa justeringar. Man har rapporterat det som något positivt. Vilka justeringar pratar vi om?

Citat från en av projektledarna: ‘Det handlar i mindre utsträckning om detaljer utan om övergripande saker som behöver ändras.’ (Hittar av någon anledning inte denna text på nätet men citerar ur tidningen).

Övergripande saker behöver ändras. Hur fick man ihop det, i det där första svaret då?

Jag vet inte, hamnar i ryggradslöshet, igen. Bristen på trovärdighet. Är Gudstjänsten viktig? eller inte? i Svenska kyrkan? Märkligt är, givet debatten kring handboken, där nu även Kyrkans Hus erkänner att ‘övergripande saker behöver ändras’, att många av de församlingar som testade det nya förslaget och avskaffade högmässan fortsätter med sin nya mässordning. Så cementeras det som behöver förändras.

Gudstjänsten är kyrkans enda riktigt unika uppdrag. Allt det andra kan andra göra.

8 comments

  1. En av de bättre inledningar till eftertanke om ”gudstjänst” som jag sett på det senaste är Bo Branders innevarande välkomsthälsning till gudstjänst i S:t Ansgars kyrka i Uppsala. Minst sagt fokuserad, enligt min mening.
    Senaste handboksarbetet uppfattar jag som grundat i något annat. Min syrliga kommentar säger att det snarast utgår ifrån att Högmässan är ett problem. Den är/var ett problem såtillvida att ”folk” inte kunde se sin plats i sammanhanget, gudstjänststatistiken talade sitt eget språk. Språket ja, det var det som ansågs som problemet. Kanske intressant att få höra att när vi prövade frågan med en av kärnkraftsreaktorerna för det vi nu ser, tidigare prof Per Frostin i Lund, prövade vi fyra sammanhang; Kristianstads torg, TetraPak-industri i Lund, kyrkkaffet i Helgeand(innan FM kom dit), något torg i Lund(?): Vad uppfattar du som kärnan i den kristna tron? Tycker/tror du att kyrkans ”språk” försvårar/fördunklar budskapet? Det överväldigande svaret var att det inte var kyrkans språk som var hindret. Framför allt hade man inte tid. Den ende som jag minns som helt övertygad språkmotståndare var den tyske(?) professorn (långt innan AJ kom dit) utanför Kryptan i Lunds domkyrka en söndagskväll (alltså tiden då Lunds stifts studentgudstjänst verksamhet drevs/drivs, tidigt/först(?) certifierad(?). Vårt resultat passade liksom inte in i undervisningen…
    Den mycket enkla förklaringen till detta handboksarbete är att liturgin ska klara kravet på inklusifiering. Man får inte säga Så lyder Herrens Ord utan man ska säga Så lyder Guds Ord.
    Mest upprörande i sammanhanget är att regeringen så sent som 2000 godkände en icke-inklusifierande bibelöversättning.. Internationellt sett är det faktiskt anmärkningsvärt. Men ända tills dess gällde svenska akademiska principer som garanterade kulturens vetenskaplighet, odiskutabelt. Ganska intressant mix av synpunkter. Somliga vill driva akademiska synpunkter, som somliga menar måste praktiseras som feministiska. Ganska rörigt.
    Senaste handboken 1986 tror jag håller ett bra tag till. Problemet är snarare just gudstjänsttider och inte högmässan som sådan. Mer delaktighet ja, men den tanken är tydlig i HB86. Snarare behov av kompetens att forma gudstjänster som kan locka nyfikna utan att tappa innehållet. Som t.ex. att se till att det alltid läses en bibeltext och beds bön vid alla arr som kyrkan ska stå för. Men för det behövs det ingen ny handboksbearbetning. För det behövs framför allt bön, Herrens bön t.ex., utan den blir det ingen gudstjänst.

    1. Tack för din kommentar Jonas. Det där med språket är svårt – men man kan lika gärna vända på det. Många tycker om det religiösa språket just för att det är lite annorlunda – att det tar lite tid att ta till sig. Sedan tror jag inte heller att ett annat språk nödvändigtvis skulle få fler människor att fira Gudstjänst – det är andra saker som fallerar, kanske tidsbrist, men även, inbillar jag mig, att människor inte förstår varför man ska göra det. Jag tror man måste tala mer om det med – dels personligen i sina egna sammanhang, vad det betyder för en, men även kommunicera det mer från kyrkligt håll. Som en del av kommunikationen. Men, jag vet inte. Trist dock att det blir så förvirrat kring Gudstjänsten, det är nog inte bra.

      1. Min kommentar var förargligt lång men ”undersökningsresultatet” överraskade minst sagt. Jag tror att det finns ett Kanaans tungomål som vi inte kommer ifrån men som vi behöver erövra pånytt med några nya vändningar och några gamla. Högmässan är lätt (får man säga så?), det är mellannivåerna som kräver verklig bearbetning. Jesus synlig i varje musikstund som minsta resultatkrav… Tack för din eftertanke.

  2. Kan någon människa förstå varför så gott som alla våra kyrkor, som har en huvudgudstjänst varje vecka, envisas med att ha den kl 11.00 på en söndag? En tid som passade bondesamhället, men idag?
    Många församlingar anmälde sig som försöksförsamlingar under försöksperiden för nya kyrkohandboken. Försöksperioden är avslutad, nu pågår bearbetning och ett reviderat förslag ska komma ut på remissrunda, men försöksgudstjänsterna fortsätter varför? Förvirring råder, och ordet högmässa har försvunnit på många håll, hur blev det så, det var väl ändå inte meningen?

    1. Håller med dig i dina sista frågor. Och, för en utomstående får man intryck av att det är förvirrat – inte minst när de som uttalar sig har så skilda synpunkter. Som i KT texten, som jag inte kan hitta på nätet, där man talar om behovet av ‘övergripande’ ändringar – ur det perspektivet är det märkligt att man fortsätter med försöksgudstjänsterna. Tror att det är först 2016 som den nya handboken ska presenteras i sin helhet och i slutlig form – det är ju ganska länge dit.

      Jag inbillar mig även att det är synd att man ger upp tanken på en huvudgudstjänst som är lika – skulle själv mena att det är en av Kyrkans otroligt starka fördelar, att man har en Gudstjänstordning som är i princip samma och att man som Gudstjänstfirare kan slinka in i en kyrka och veta ungefär vad som väntar. Som det är nu blir det väldigt stor variation i Gudstjänsterna och jag vet inte hur bra det är. ÄB talar om den stora variation som finns i församlingarna – eller hur olika de olika församlingarna är och att man därför behöver variation men man kan ju lika gärna vända på det. När vi talar om hur olika våra skolor är, eller vår äldrevård, är det knappast någon som ser det som positivt.

  3. Mycket bra sagt: Gudstjänsten är kyrkans enda unika uppdrag. Allt annat kan andra göra.!
    Det är gudstjänsten som konstituerar kyrkan. Utan gudstjänst, ingen kyrka!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s