Sanning

Humanisterna har gjort en film på temat ‘Hur vet vi vad som är sant?´ Jag tittade på den. Den finns Här.

Personligen får jag lite problem med filmen, eller så förstår jag inte dess syfte, framför allt den där strikt polariserade bilden av tro Eller vetenskap, eftersom jag tänker mig att även de flesta kristna idag är relativt vetenskapsvänliga. Att tro på Gud eller bekänna sig till en religion behöver inte betyda att man väljer en kristallkula framför en legitimerad läkare, men man kan fundera på var den bilden kommer ifrån.

Fast så kom jag att tänka på en intervju med Lena Andersson i helgens SvD, det är en väldigt lång text, där hon på ett ställe säger: ‘Jag hade planer på att låta Hugo Rask vara präst. Men så fort man gör sådana val riskerar man att blicken går till fel sak, att det hade lästs som en bok om kristnas hyckleri.’ Meningen lämnas där, det vill säga, man får ingen förklaring i texten kring vad hon menar med kristnas hyckleri och sådant kan man också fundera kring, uppfattningen att kristen tro, att vara präst, per automatik innebär att man är en hycklare.

För övrigt tycker jag att det är modigt att Lena Andersson skriver en uppföljning på Egenmäktigt förfarande om Esters fortsatta liv, och ytterligare en trasslig relation, Utan personligt ansvar , och jag ska sinom tid läsa den.

19 comments

  1. Såg den där filmen och tänker att det är en väldigt begränsad svart-vit syn på tillvaron.
    Lena Andersson är ju en mycket intelligent och reflekterande person, uppskattar mycket det mesta som hon skriver och undrar över hennes inställning, om det inte är så att hennes kritik mot kristna handlar om hyckleriet och fegheten, som ju finns även hos oss kristna. Artikeln som hon skrev om otydligheten hos Svenska kyrkans företrädare var ju insiktsfull.
    Hur ska vi kunna dela med oss av vår förundran över Andens gåvor, över Guds skapelse, över den kärlek som helt oförkylt räckes oss?
    Hur blir vi trovärdiga vittnen?

    1. Det förvånar mig att man väljer att göra en så pass förenklad film – även om den kanske skulle uppfattas som ironisk? Vet inte. Håller med angående Lena Andersson, mycket av det hon skriver är väldigt bra, och hon är både skarp och intelligent och kanske är det just därför jag finner det märkligt att hon gör sådana svepande uttalanden om kristna, som om hyckleri är det första man tänker på när man ser en präst. Jag vet inte. Man får kämpa vidare, helt enkelt.

    1. ”De skall möta den levande Herren,
      de skall se honom sådan han är
      och förvandlas i ljus till hans likhet.
      Deras hopp han var, deras liv han är.
      De skall sjunga, sjunga, ja sjunga
      en ny, jublande sång”

  2. Britt G. en favorit, med enkla ord kunde hon beskriva ”sanningar”.
    En dikt som heter ”Käre lille kyrkoherde” (har tyvärr inte hela texten här) men en vers lyder så här:

    Ja, för Gud är allting möjligt.
    Vinden blåser vart som helst,
    och om den får blåsa bort dig,
    då kan du bli frälst.

    Enkelt eller hur?

      1. Frälst, så härligt att vara härligt frälst. Vi nordisktalare har ett bra ord som betyder både räddad, befriad och frikänd för det är ju just det Gud gör. Salvation betyder ju endast räddad på tal om Frälsis.

  3. Värdefullt att du vill ta upp filmen och begreppet sanning. Vetenskapsteoretiskt skulle jag säga att filmen är föråldrad. Den berättar vad vi som är något yngre än Björn som oftast fick lära oss i skolan på 70-80 talet. Där ingick sällan reflektion över ämnen som vetenskaps- och kunskapsteori. Riktigt allvarligt tycker jag det är att filmen krymper tanken om vad humanism är. Jag undrar om inte ateistisk humanism är mer religiös än humanismen någonsin varit. Att blanda ihop experimentell vetenskapsteori med vad som skulle kunna vara humanistisk reflektion tror jag leder fel. Det är så historiskt okunnigt att det blir pinsamt.
    Verbalt kondenserade tankespår är viktiga som tunga kärnord om mänskliga livsvillkor. Möjligtvis att man får ett garde av i dålig mening fundamentalistiska humanister. Synd att ABBA-namnet utnyttjas för sådana syften. Musiken förmedlade genuin existentiell reflektion. Bättre att lyssna på den musiken och fundera över evangeliets förvandlande och omvärderande kraft. Jesus säger Jag är Vägen, Sanningen o Livet!

    1. Jonas, vad i det som sägs i filmen är föråldrat, vetenskapsteoretisk?
      På vilket sätt skulle ”ateistisk humanism” (de som gjort filmen kallar det sekulär humanism) vara religös? Menade du ”religiös” som något negativt?

      1. Tack för frågan men jag gör bara ett försök till svar: Ett exempel som jag uppfattar i botten av filmens upplägg är August Comtes tanke och premiss om en lagbundenhet i samhällsutvecklingen: från ett mytiskt till ett teologiskt och senare positivt (säkert/tryggt) samhälle, ett av grundmönstren som tidigare präglade sociologins teoribildning (Comte anses som en av sociologins anfäder). Positivismen hade stort inflytande förra sekelskiftet och var förhärskande i det som blev den Sovjetiska världen. Den har präglat svensk skolkultur fram till 90-talet. Ungdomar av idag vet att samhällsutveckling är mer komplext än så, om man nu ö.h.t. har någon tilltro till en kommande ”utveckling”. Vi behöver stärka framtidstron men att enbart driva 1800-talsfilosofi tror jag snarare stjälper.
        Min enklaste definition av begreppet religiös är ”att vara beroende” och det menar jag alla människor och samhällen vara. När tänkt ”vetenskap” gör anspråk på att kunna fungera som unika förklaringar utan att erkänna beroendet av tro då tror jag den blir mer religiös än vad den ens i grunden kan vara. Den som kan erkänna sin tro kan veta mer än den som inte kan erkänna sin tro. Men vår medvetenhet om vad vi tror på/håller för sant i dagens svenska kultur är skrämmande, farligt låg. För samtidigt tror vi(!) att vi är de mest kritiska. Det har vi fått lära oss i skolan att vi är.

      2. Jonas,
        Jag känner inte igen mig i en den beskrivning du gör. Positivismen är sedan länge övergiven och jag kan inte förstå hur det som sägs i filmen får dina tankar att vandra till Comte. Humanisterna förhåller sig till en kontemporär vetenskapsteori och filmen beskriver populärfilosofiskt det som kallas hypotetisk-deduktiv metod.
        Det är inte rimligt att dra slutsatser om sekulär humanisms ”religiositet” från ”dagens svenska kultur” eller ”vad vi fått lära oss i skolan”. Förståelsen om vad vetenskap är är i allmänhet låg i samhället, det är därför sekulära humanister är så måna om att försöka förklara det.
        Om det finns metoder som konkurrerar med den vetenskapliga för att förklara ”verkligheten” på ett objektivt sätt, så måste dessa metoder stå på sina egna meriter. Det räcker inte att kritisera vetenskapen, för att dessa eventuella metoder skall ha något förklaringsvärde.

  4. Carolina, jag tycker inte filmen uttrycker någon allmän konflikt mellan religiös tro och vetenskap, dock finns uppstår en konflikt när vetenskap väljs bort till förmån för religös tro i en specifik fråga om hur världen ser ut eller fungerar.

    1. Hej Ulf,

      Fast det märkliga är, att när jag såg filmen igen så uppfattade jag den nästan som ironi – man ser den och uppfattar den som naiv. Lite som, ‘bättre kan ni!’, då.

      Jag tycker inte heller att det finns en allmän konflikt mellan religion och vetenskap, men i det kan jag väl uppfatta det som att filmen konstruerar en sådan konflikt, man kan ta den där läkaren som exempel – en legitimerad läkare eller en kristallkula? Jag ser inte vad kristallkulan i det fallet är en metafor för?

      Sedan är det svårt med uttryck som när vetenskap väljs bort till förmån för religiös tro. Vetenskap utvecklas ju, vi vet ju inte vad av dagens vetenskap som kommer att utgöra morgondagens och även vetenskap drivs framåt av okunskap, eller en ‘tro’ om man vill använda det ordet, på att verkligheten inte alls ser ut som man trodde.

      Detta sagt, tro och vetenskap är också en möjlig väg, inte eller.

      1. Carolina,
        Måste kristallkulan vara en metafor? Det kanske är en kristallkula som används av sierskor. Det har inget med religion att göra.
        Om religiös tro innehåller några försanthållanden om verkligheten (vårt universum, utanför vårt eget subjekt) så kan dessa testas med den vetenskapliga metoden. Då finns alltid en potentiell konflikt. Som du skriver utvecklas vetenskapen och detta ger upphov till nya potentiella konflikter. När konflikten uppstår kan självklart den religiösa tron anpassa sig, det har den historiskt gjort vid upprepade gånger. Då försvinner konflikten igen, tills en ny uppstår. Det är en form av tro och vetenskap.

      2. Hej,

        Nej, jag använde fel ord. Menade mer att jag upplevde det som att kristallkulan jämställdes med de troendes syn på världen. Att filmen visar två sidor, en med vetenskap och en läkarlegitimation, och en med vidskepelse (som inbegriper religion, gudaväsen etc) och en kristallkula. Vad jag menade är att jag har svårt att se någonting i den jämförelsen som är relevant eftersom valet inte står mellan en läkarlegitimation eller en kristallkula.

        Det är svårt det där med bevisbarhet – visst kan man testa förhållanden med vetenskapliga metoder, men den vetenskapliga metoden är ju i sig otillräcklig så att något som inte går att föra i bevis med hjälp av empirism behöver inte betyda att det inte är sant. Här håller du nog med mig. Detta sagt, i det offentliga som medicin eller vård är jag helt med dig om att den ska bygga på vetenskapliga metoder.

  5. Sturmark och Ulvaeus är inte särskilt bra översättare. De faller alldeles för lätt in i anglicismer.

    Hur kan anslaget att studera världen och skaffa kunskap genom vetenskap vara liktydigt med sekulär humanism, frågar jag. Här beskrivs vetenskapstroende ateism, av det slag som gläfsande VoFsing-valpar demonstrerar på Vetenskap och Folkbildnings webforum. Humanism däremot är nåt helt annat.
    http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/99/17.html

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s