Varför döpa?

Kyrkans tidning handlar om medlemstappet. Och dopet. Det är synd att de två kommit att så sammanblandas. Jonas Bromander, analyschef, värjer sig för bilden att bli till profet, ändå kan jag inte låta bli att citera honom: ‘För att påverka doptrenden måste kyrkan ha ett bra svar till nyblivna föräldrar på varför de ska döpa sitt barn.’ Här.

Jag läste den meningen som att han menar att det idag inte är helt tydligt. På Ledarplats i samma tidning skriver Barbro Matzols: ‘Men när dopet erbjuds barnet till de nyblivna föräldrarna, får det inte upplevas som att det görs för att kyrkan på sikt ska få en betalande medlem. Dopet är större än så.’ (Hittar inte artikeln på nätet).

Tyvärr är det väl redan så som Matzols skriver, intrycket man får av Svenska kyrkans ökade fokusering på dopet är att man vill säkra framtida medlemmar (att det handlar om finansiering).

Dopet är större än så. Hur förmedlar man det? Man behöver bara bläddra vidare i tidningen till sid. 18 så får man sig till livs texten ‘Kyrkvärdar som outnyttjad resurs i doparbetet.’ En text om drop-in dop som förvisso talar om framgång, framgång då definierat som fler döpta, men som inte ger något svar på frågan: Varför döper Svenska kyrkan?, förutom underförstått då, framtida finansiering säkrad. Håller med Matzols.

Det måste finnas en annan väg. Dopet är större än så. Ändå kan jag inte förstå Svenska kyrkans dopiver i andra termer än ‘vi behöver framtida finansiering’. Det är jättesorgligt, att det blir så.

Tror Bromander har rätt. Varför döper Svenska kyrkan? Det behövs ett bra svar på det.

Jag tror inte att dopfrekvensen kommer vända, människor ser ändå dopet som en religiös handling och köper man inte religionen finns det ingen anledning att döpa sina barn. Där kan jag undra om man inte från kyrkans håll skulle fundera på andra medlemskap. Bland mina sekulära vänner finns fler som är medlemmar i kyrkan men som aldrig ens funderat på att låta döpa sina barn, de är medlemmar främst för att de finner det viktigt att bevara kyrkobyggnaderna, eller för att de sympatiserar med kyrkans diakonala verksamhet. Frågan är hur deras odöpta barn kommer ställa sig? En kampanj från kyrkans sida fokuserad på vi behöver pengar för bevarandet av kyrkor kanske skulle dra in mer pengar än en om dopet som en väg till medlemskap?

Tycker i detta om ÄB:s kommentar apropå hur ska man möta framtiden: ‘Genom att vara just kyrka och inget annat.’

Just så. Men då uppstår andra frågor. Att vara just kyrka, vad betyder det i Svenska kyrkans värld? Kanske behövs ett bra svar även på det frågan?

Ansvarige KT utgivare flaggar i sin ledarkommentar för hur Goda idéer slår dålig statistik. ‘Läskig statistik motas bäst med nya kreativa idéer.’ Som ‘motorcyklar, gemensam matlagning, afterwork och singelmingel.’

Att vara just kyrka, vad betyder det?

Många frågor.

Det andra som stör mig i KT’s rapportering, sifferjournalist som jag är, är meningen ‘Under 2014 lämnade 46,177 medlemmar kyrkan, preliminärt. Det är den lägsta siffran sedan 2002.’

Man kan se det som något positivt. Men det faktiska måste sättas i relation till det krasst verkliga. 46,177 utträden år 2014 är betydligt fler än vad 46,000 utträden var 2002, om man sätter det i relation till antalet totala medlemmar. År 2002 var 7 220 694 medlemmar, år 2013, 6 357 508 medlemmar, utträdesfrekvensen, eller hur stor del av medlemmarna som lämnar, accelererar. Det kan man fundera över, eller inte.

Nu ska jag fokusera på TV. På Spåret. Vart är vi på väg?

Då kan man citera Novalis, som sade: ‘Vart är vi på väg?, alltid till vårt hem.’
Filosofi som hemlängtan.

22 comments

  1. Dags för katekesstudier: ”Dopet ger oss syndernas förlåtelse, räddar oss från döden och djävulen och ger evig salighet åt alla dem som tror på Guds ord och löften.” (Luther, Lilla Katekesen).
    Enkelt och klart uttryckt men som det står i den Stora Katekesen: ”Varje kristen har fullt upp under hela sitt liv med att förstå dopet och att nöta in kunskapen”.
    Vi behöver ta hans ord på allvar.
    Dopets gåva, en osynlig vattenstämpel, som inte går att ta bort, och som räddar den som tror och så kommer vi (kanske) så småningom förstå något av Guds löften.
    Litteraturtips: Stora Katekesen finns i nyöversättning av Martin Krauklis, 1999, den är en riktig skatt, och lättare att läsa en den som finns i Bekännelseskrifterna.

    1. Jag tror det kommmer, fast jag tror att både Matzols och Bromander har rätt, kyrkan i sin kommunikation behöver tala annorlunda om dopet. Som det är nu, i alla fall när man läser kyrkans tidning, och det är frågan om man ska göra det, så känns det som om man vill döpa enbart för att man behöver medlemmar. Det är inte bra.

  2. Kyrkan måste våga evangelisera/missionera och där ingår dopet. Om kyrkan inte vågar säga att Jesus är vägen till livet kan man lika gärna lägga ner. Dopet verkar ju oavsett hur det beskrivits i ”reklamen” men utan evangelium lär människor inte vilja döpa sina barn. Få bryr sig så mycket om kyrkans inkomster att de låter sina barn döpas bara av den orsaken.

    1. Ibland kan jag uppfatta det omvänt – att kyrkan vill tona ned det kristna i dopet just för att förmå människor att döpa sina barn, men jag tror inte människor går på det. Däremot tror jag att en hel del människor skulle kunna tänka sig att vara medlemmar i kyrkan för att bidra till byggnadsvård, etcetera, men som inte kanske ser dopet som speciellt viktigt.

      1. Ja, exakt så tror jag också. Det var nig inte så dumt med öppet medlemsskap även för odöpta men nu utan tvångsrekrytering. Då kan man få människor inom ordets hörhåll så de döps och låter döpa sina barn av rätt orsaker och inte för att rädda kyrkans ekonomi.

      2. Jag upplever också att den kopplingen ofta är så tydlig – men samtidigt vet jag inte hur det ser ut på grästrotsnivå, om man går direkt till en församling för att tala om dop av sitt barn kanske man inte uppfattar det så.

  3. Kanske skulle vi våga diskutera beslutet om att dopet är grunden för medlemskap i Svenska kyrkan? Om det inte var så, kanske skulle vi då våga vara tydligare i vad dopet handlar om?
    Nu blir det utslätat för att passa alla troende och icketroende.
    Medlem skulle man kunna vara av alla möjliga skäl, men till dopet kopplas undervisning och tro.
    Bifogar en artikel från kyrka och folk om dopsyn.
    http://www.kyrkaochfolk.se/index.php/hem/ledare/184-ar-det-pa-riktigt

    1. Tack. Jag vet att flera har tagit upp den tanken – att det är olyckligt med dopet som medlemsgrundande. Jag tror ju till exempel att kyrkan skulle kunna få folk att vara med och betala en månadsavgift för saker som byggnadsvård. Själv tänker jag så, även om jag skulle avfalla från tron, eller byta samfund, har jag inga problem med fortsatt medlemskap i SvK just för att jag i mångt och mycket stödjer verksamheten, och då inte minst kyrkorummen. Ska läsa din artikellänk nu.

  4. Det finns ju olika syn på dopet, inom en stor del av de frikyrkliga sammanhangen finns inte en tro på dopet som något av betydelse för ens frälsning.
    Tänker på vad Paulus skriver i 1 kor 1:17 Kristus har inte sänt mig till att döpa utan för att predika evangelium.
    Här skiljer Paulus på dop och evangelium.
    I nästa vers skriver Paulus att evangelium är Guds kraft till frälsning, inte dopet.
    Om det viktiga var att döpa för att bli frälst skulle ju Paulus ha satsat på att döpa människor, men här skiljer han t.o.m på dop och frälsning.

      1. Tänk ändå så många som tror på att dopet frälser, Luther tog precis som du tar upp att tron frälser men de präster och kyrkoherdar jag mött fokuserar på dopet och inte på bekännelsen.
        Undrar vad Luther skulle tycka om dagens kyrka?

      2. Jag tror, och så brukar jag tänka, att dagens kyrka rymmer mycket. Speciellt när jag blir alltför negativ. Det finns mycket bra med. Däremot tror jag att detta med att inte fokusera på bekännelsen är ett sätt att inte skrämma bort folk, fast det blir ju helt fel.

    1. Det är inte dophandlingen som sådan som frälser men dophandlingen som sådan ger tecknet på att denna frälsning gäller just denna bekännande och välkomnande person/fadder/hus. Att negligera dophandlingen är detsamma som att negligera Guds faktiska handlande i Kristus och bland människor idag. Det är inte tidpunkten för den uttalade bekännelsen/trosstunden som gäller utan dopstunden då Guds Nåds evangelium blev verklighet i mitt liv, i våra trakter. Värst tycker jag de är som menar att de kan göra om det Gud en gång gjort.

      1. Jag refererar till vad Paulus skriver och där handlar frälsningen ingenting om dopet.
        En religiös handling utan tro ger ingen frälsning, hittar inget stöd till detta i bibeln.

      2. Jag uppfattade inte att det handlade om att negligera dophandlingen, mer att den i sig kanske är en start på kristet liv och att tanken på ‘att leva i sitt dop’ (tro) inte heller får negligeras .

        Frälsning är ett svårt ord. Å ena sidan frälstes väl världen i korset och uppståndelsen, och det enskilda dopet uttryck för vår delaktighet i det. På sitt vis den stund då evangeliet blir verklighet, dopet som en reell verklighet då, inte symbolhandling, men för att förverkliga evangeliet i sitt liv, i sina trakter, behövs någon form av tro, annars tar man ju inte tillvara det som Gud gett.

      3. Jag är själv döpt så jag negligerar inte dopet, döpte mig när jag lärde känna Jesus som artonåring.
        Det jag ser är att predikan fokuseras mer och mer på våra egna gärningar istället för att ha fokus på tron.
        Jag tillhörde Jesus lika mycket innan jag döpte mig som efteråt, skillnaden var att jag då fick begrava min gamla människa.

      4. Jag delar till viss del din erfarenhet. Jag vill minnas, och nu har jag inte texterna framför mig, men Luther om dopet fäster ju en del vid att döda den gamla människan och återföda den nya – som en begravning som du skriver av den gamla människan och en pånyttfödelse. Sedan är det väl så att den gamla människan fortsätter att spöka och att det alltid är ett visst spänningsfält mellan de två – den gamla och den nya människan – där tron förhoppningsvis är det som långsamt leder den nya människan i mål. ‘Genom dopet har vi dött och blivit begravda med Kristus för att också vi skall leva i ett nytt liv så som Kristus uppväcktes från de döda (Romarbrevet).’

      5. Dopet är och kommer nog vara något som vi ser olika på i olika sammanhang.
        Personligen tror jag inte att det är något som avgör om vi tillhör Jesus eller inte.

        En av mina bästa vänner och jag ser olika på dopet men det har aldrig varit en het potatis mellan oss, relationen till Jesus är mycket mer viktig och central för oss.

        Det jag har upptäckt är att små barn har så lätt att börja tro på Jesus men ju äldre vi blir, vill vi komplicera många saker.
        Den enkla relationen till Jesus räcker inte längre och då vill vi ha något synligt att följa.
        Jesus säger till oss att hjälparen, den helige ande ska undervisa oss och leda oss fram till hela sanningen, men vi vill gärna att någon synlig präst, pastor eller iaf någon teologisk utbildad person ska vägleda oss.
        Självklart ska vi lyssna på varandra eftersom Gud gett oss olika gåvor men jag tycker att vi behöver lyssna mer på det Jesus sa.

  5. Kanske jag lite tillspetsat skulle säga att dopet är begravningsakten.. Utan den lever den gamle vidare… i religiösa kläder. Utan döden inget egentligt nytt liv. Att döpa sig själv går inte. Somliga går upp ur dopgraven på samma ställe som de gick ner. En tro som inte uttrycks i religiösa handlingar vad är det för tro?
    Jag håller givetvis med TD i det mesta men tror att det finns alla skäl för oss att hålla fast vid döpandet. Jag har full respekt för de präster som av samvetsskäl inte förmår döpa människor som inte visar någon form av tro. Att vara med på dopakter där otro dominerar är svårt. Att döpa människor som tar avstånd från Jesus tror jag är farligt. Däremot kan motiven för präst och kyrka variera. De som lägger dopstrategier för att (kyrkan ska) tjäna pengar skämmer givetvis ut sig. Tack för påpekandet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s