Påskafton: I dödsriket

imgres Det finns inte så många bilder på Jesu förehavanden på Påskafton. En del beskriver Påskafton som en ingen-dag i den kristna historien. Ett sorts vakuum. Jag läste faktiskt just det på en kristen blogg idag.

Man kan se Påskafton som den frånvarande Gudens dag. Gud dog. Idag är han i sin grav. Snart uppstår han.

Fast det är inte det enda sättet att se påskafton, som viktig endast i imperfekt och futurum. Man kan i presens fråga sig: Men var är han då? Vad gör han?

Vår trosbekännelse ger en ledtråd. Nederstigen till Dödsriket.

Kanske är påsken allra mest hoppbringande för de som befinner sig i Dödsriket, dit han nederstiger med evighetens ljus, det ljus som världen sökte släcka. Kanske är Påskafton tvärtom en allting-dag i den kristna historien, även om den inte firas alls, inga Gudstjänster för Jesus i Dödsriket, men snart midnattsmässa, för han kom ju tillbaka.

imgres Men innan Uppståndelsen, där kan man också dröja. En ikon av Johannes som predikar i Dödsriket, Johannes som återigen berättar om den som komma skall, komma snart, med möjlighet att Omvända Allt.

I vår Kristna liturgi ger vi Kristus väldigt lite tid i Dödsriket, knappast tre dygn, vi försöker älska honom åter och förkortar tiden. Jag säger inte att det är fel, det är väl så som vi människor är, men den där ikonen med Johannes i dödsriket talar ett annat språk. Det var ingen vilodag för Jesus mellan Korsdöd och Uppståndelse. Det slog mig, och att vi sällan talar om det. Var Jesus var när han var död. Och Vad han uträttade.

11 comments

  1. Intressant sammanträffande – eller inte, det är ju dagen som är den gemensamma faktorn. Jag kom att kommentera detta på en annan blogg.

    http://en.wikipedia.org/wiki/Harrowing_of_Hell

    samt

    http://logosmappen.net/bekskrifter/kf/kf_epitome.html#IX
    Konkordieformeln, IX. Om Kristi nedstigande till dödsriket.

    det är alldeles tillräckligt att veta, att Kristus verkligen nedstigit till dödsriket och omintetgjort dess makt över alla troende samt frälst dem från dödens och djävulens våld och från den eviga fördömelsen i helvetets svalg. Frågan om hur detta gått till få vi spara till den andra världen, där icke blott detta, utan även mycket annat, som vi här enfaldigt trott, men med vårt förblindade förnuft icke kunnat begripa, skall bliva uppenbarat för oss.

    ”ibland låter det lite väl tvärsäkert från väldigt skralt bibliskt material i såna här frågor” tyckte prällen jag diskuterade med. Katolikerna har säkerligen långa utläggningar om saken. Sen om det är något man idag bryr sig särskilt mycket om vet jag inte.

    1. Det är nog bra att inte vara för tvärsäker…

      När jag satte mig för att Googla på saken – och det var bara lite ytligt – letade jag mest efter bilder. Personligen tänker jag mig nog att Jesus i och med Uppståndelsen har knäckt döden en gång för alla – och att de döda befinner sig i Evigheten – men det finns ju även tanken att Jesus ska komma åter och döma levande Och döda.

      En del gör väl också åtskillnad mellan helvetet och dödsriket – och menar att det är två skilda platser (olika översättningar och tolkningar).

      Oavsett: Glad Påsk!

      1. Bildgoogling på Αναστασις (anastasis) ger en del. Men som sagt, skakigt bibliskt stöd.

        Vad ”dödsriket” eg. är, vad det har för plats i kristen världsbild, har jag aldrig hört någon utbreda sig om.
        Glad påsk!

  2. Fast visst finns det något bibliskt stöd för vad Jesus gjorde i dödsriket 1Petrusbrevet 18-19: Rättfärdig dog han för er orättfärdiga för att leda er till Gud. Hans kropp dödades, men han gjordes levande i anden, och så kunde han stiga ner och predika för andarna i deras fängelse.

    Lukas 23 : 42 -43 Och han sade: ”Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike.” Jesus svarade: ”Sannerligen, redan i dag skall du vara med mig i paradiset.”

    Detta magra underlag säger ändå att Jesus var i dödsriket och det är förstås inte helvetet eftersom det är något helt annat. För den snälle rövaren var det uppenbarligen ett paradis han kom till.

    Men för de första lärjungarna var förstås sabbatsdagen efter Jesu död enbart en sorgens och besvikelsens dag. De första kvinnorna vid graven är ju så förvånade över uppståndelsen att de bara blir rädda. Påskaftonen kan gott få firas i den stilla sorg som de första lärjungarna levde i.

    1. Vad Jesus gjorde i Dödsriket är på sitt sätt avgörande, tänker jag, han omvände död till liv. Det finns mängder av bibelcitat som stödjer det, att bli levande i Kristus, fast jag tror, i just detta, att det viktiga är inte att söka bibelcitat. Det är att tro på. Att Dött kan bli levande, att leva i det.

  3. Vad är det största Jesus gjorde för oss? Inte att han kallade lärjungar, inte att han vandrade med dem och undervisade, inte att han predikade budskapet eller lät sig döpas, inte att han uppstod (!) utan att han dog, på korset, för oss, för vår frälsnings skull. Ingenting är större än detta och vi förstår det inte, men likväl får vi denna gåva.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s