Vägledning: Vägen till Livet

IMG_2571När man läser om öknens mödrar och fäder så finns det återkommande tänkespråk, de var ofta kryptiska, korta, paradoxala, öppna för många tolkningar, samtidigt var de ord som gavs som vägledning. Amma Matrona sade, apropå längtan efter eremitlivet: ‘Det är bättre att leva bland människor och längta efter ensamhet än att leva ensam och längta efter sällskap.’

Tanken var att ta tänkespråket och smaka på det, tugga det. De få ordens vägledning.

Hemkommen nu från retreaten om Öknens Vishet och vi fick mycket mer än tänkespråk. Fyra undervisningstillfällen med Biskop Thomas. Det som fastnade i mig var det enklaste, och hur det enklaste får kropp. Tro är intellekt och instution, den behöver sitt språk och sin form, men tro utan kropp falnar. Man kan inte tänka sig till tro, inte organisera sig fram till den, man måste någonstans göra sig tillgänglig för trons erfarenhet. Återger några tankar som talade till mig. Jag förde inte regelrätta anteckningar, så skriver ur minnet, verkar det konstigt är det mitt fel. Biskop Thomas är glasklar.

1. Our image of God
Långfredag. Pilatus ger människorna ett val. De väljer Barabas. Det är enkelt att tänka sig att vi skulle valt annorlunda, men faktum är, vi skulle också ha valt Barabas. Om vi varit där. Varför? Barabas är trygghet. Han vill inte ändra våra liv. Han är det enkla valet. Om att akta sig för att fastna i ‘den mentala faraon’ – som ger trygghet för att Gudsbilden är intellektuell eller institutionell – men som inte är liv, inte med kraft att förändra. Att välja Kristus är att ställa sig till förfogande, för förändring (transformation).

2. Att förstå hur Gud förser oss
Gud lovade Moses och hans folk landet som flödar av mjölk och honung. I öknen fick de manna, som smakade som honung. Men de förstod inte. De såg inte att löftet redan infirats. De ville tillbaka till Egypten, de ville ha kött! Den mentala faraon, i arbete. Guds arbete är att transformera oss till Hans Barn. Mot slutet av denna session använde han slutet av Ökenfärden, när Moses, i fjärde boken, skickar 12 spejare för att rapportera om det som ligger framför. 10 säger att det är hopplöst. Dom är jättar. Vi är som gräshoppor. Dom kommer trampa ihjäl oss. 2 säger annorlunda. Folket lyssnar på de 10, de vill tillbaka till Egypten. De är rädda. I trons väg är majoriteten ointressant, det är inte de många det handlar om. Det är de få.

3. Att ge – Altaret
Vi har alla altare inom oss. Vad är vi villiga att offra? Inget, allt? Abraham, Elia, Daniel kom upp, och den bild som fastnade i mig var den om Elia och änkan med sonen, mjölet, oljan, hon som hade svårt att mätta  sitt barn, som kanske borde ha svarat Gud: ‘Jag har ingenting, jag kan knappt mätta mitt barn, är det inte du Gud som ska ge mig?’ Men hon svarade inte så. Hon gav. Gud som en människa som sitter vid ett bord med en lång kö framför sig, alla vill ha, han försöker förse, så kommer en människa som i bön säger: Gud, vad kan jag göra för dig? Att möta våra medmänniskor som ett altare. Vad kan jag göra för dig?

4. Att bära – korset
Kristus lever i oss, och vi i honom. Då blir korset en lätt börda. Att ta på sig Kristi kors är inte att gå i lidande, det är att gå i hopp. Lever Kristus i oss så kommer vi upptäcka att när korset tvingas på oss så behöver vi inte tyngas ned av det, Kristus i oss bär det. Om korset tycks tungt  är det  för att vi envisas med att bära det själva.

Vägen till Livet. Veckans texter finns här.

5 comments

    1. Menar du att de teman som finns är missvisande? Eller? Jag tycker om den tematiska rubriken just för att den ger en något att hålla fast vid, men kan se att den ibland kanske är en förenkling.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s