Gudstjänstgemenskap

Läser om Gudstjänstgemenskap i Kyrkans tidning och tyvärr finns den inte på nätet men det är en intervju med Biskop Fredrik Modeus apropå hans doktorsavhandling om just Gudstjänstgemenskap. En kärntanke i texten är när han säger: ‘Många som talar om en fungerande Gudstjänstgemenskap, talar om att man där medvetandegjort människor om vad kyrka och gudstjänst egentligen är.’

Det där är väl en pedagogisk uppgift, fast visst har han rätt. Kan det vara en anledning till att Gudstjänstbesöken faller, att kyrkan helt enkelt inte lyckas medvetandegöra vad kyrka och gudstjänst är? Varför de är viktiga? Samtal om Gudstjänst blir ofta till utläggningar om form, och fastnar i det, når inte djupare.

Modeus beskriver fyra olika Gudstjänstgemenskaper samtidigt som texten problematiserar. En stark gudstjänstgemenskap kan verka innerlig för någon, men exkluderande för en annan. Eller ta ett ord som öppenhet.

”Gemenskapen kan vara exkluderande. Men det kan man uppleva också i en en kyrka som säger sig värna om öppenheten. Öppenheten blir bara någon slags abstraktion som människor faktiskt inte upplever. Man säger om institutionen att kyrkan ska vara öppen, men det märks inte i relationerna eftersom alla är där som individer och ingen relaterar till den andre. Vad är öppenheten då? Jo, en abstraktion, ett drag hos instutitionen. Risken är att man blir så öppen att det inte finns något att relatera till. Då blir kyrkan enbart en kyrka som tolkar livets övergångsskeenden.”

Det är inte så ofta man läser texter om Gudstjänstsupplevelsen, och om ni hittar en papperstidning så läs den. En annan sak Modeus lanserar, vilket även det känns positivt, är att medlemmar i Svenska kyrkan borde kunna tillhöra en gudstjänstgemenskap som man själv väljer, fri församlingstillhörighet alltså. Bra så.

Jag var på en föreläsning ikväll med den ortodoxe metropoliten Cleopas och en sak som han sa, som jag tyckte om, apropå den ortodoxa gudstjänsten är att den firas likadant världen över, det är bara språket som skiljer. Men, exakt samma annars. Exakt, sade han. Vilken styrka för Gudstjänsten, tänker jag, som ser det som en brist eller risk att Högmässan tycks vara på väg att försvinna.

6 comments

  1. I helt andra typer av sammanhang har jag tänkt att gemenskaper som är öppnöppna för alla per definition kommer att bli ytliga. Det slår mig att det kan vara överförbart här.

    1. Ja, det är en sak som han varnar för, öppenheten blir en sort abstraktion. Texten är intressant ur många perspektiv, avhandlingen kommer jag nog inte beställa men det är intressant just för att det sällan skrivs så mycket om gudstjänsten – förutom då kring form (handboken) eller statistik. Det här verkar mer handla om upplevelsen av. En annan fråga som kom upp när jag läste texten var just det där med en ‘stark’ Gudstjänstgemenskap – att gemenskapen i sig ofta kan upplevas som uteslutande, han använder till och med ordet sekteristisk, utifrån då fast de som är i själva gemenskapen skulle se sig som öppna.

      Helt oavsett, bra att fundera kring.

  2. Gör vi det för lätt?
    I den tidiga kristna kyrkan tog det tre år av undervisning (katekumenat) för att bli döpt och därmed fullvärdig medlem, med tillgång till nattvarden. Katekumenerna fick deltaga i gudstjänsten, men inte i nattvarden. När det var dags för själva nattvardsdelen ropade diakonen: ”Dörrarna, dörrarna!” De odöpta fick lämna kyrkan och dörrarna stängdes noga. Först efter de tre studieåren och sitt dop var man fullvärdig kristen och fick tillgång till nattvarden.
    Under min uppväxt och konfirmationsläsning fick man inte ta emot nattvarden innan konfirmationen. Det var en lång väntan för ett kyrkoaktivt barn, men det fick man acceptera. Att då få ta emot bröd och vin för första gången, vid konfirmationen var mycket stort och grundligt undervisade hade vi blivit under två terminer.

    1. Kanske på en gång både för lätt och för svårt? Jag tror verkligen, och den meningen stannade kvar, att det finns en stor poäng i tanken att de Gudstjänstgemenskaper som drar människor lyckas på något vis medvetandegöra vad det är att vara kyrka, att fira Gudstjänst, det vill säga man upplever ett tydligt syfte där, utöver sig själv då.

      Jag kan se en poäng i det du beskriver, och det är väl ingen slump att katolska kyrkan till exempel har ett väldigt omfattande undervisningsprogram för de som vill stiga in i vuxen ålder, två år, minst. Samtidigt, när den där ortodoxe prästen som jag lyssnade till talade om deras kyrkas dop så talade han om dopet som så viktigt att det enligt deras ordning rymmer tre sakrament – dopet (vattnet), samt krisman (smörjningen med olja) och eukaristi, i.e. barnet förs direkt från dopet till smörjning och får sin första nattvard. Ingen väntan där inte, men för att förstärka dopets nåd.

      Men, det handlar ju också någonstans om frågor om form, man skulle ju iofs kunna införa en sådan ordning i Sverige men ordningen i sig får inte liv om gestaltningen av den inte lyckas medvetandegöra varför det är viktigt? Det tror jag är en viktig tanke. Varför firar vi Gudstjänst över huvud taget och hur ger Gudstjänsten ett svar på den frågan? Att det är någonstans där som man måste börja.

  3. Ett svar på din fråga om varför vi firar gudstjänst: för att Gud vill det. För att öva, leka inför Guds ansikte. Gud kan erfaras överallt, men säkrast i gudstjänsten, förutsatt att jag bejakar närvaron.
    Tänker att det viktigaste uppdrag vi lekmän har, är att tala väl om detta och säga till den som längtar ”Häng med och kolla!”

    1. Instämmer. Fast frågan var kanske snarare om det faktiskt är det Gudstjänsten förmedlar? I.e man kan ju prata om vad den förmedlar, men gör den det. Man kan säga att alla är välkomna men ändå upplever sig människor som utestängda. Detta sagt, håller med om att det enda sättet att förstå vitsen med Gudstjänst är att gå dit, prova på.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s