Berget

Det har blivit ganska många resor till Berget under min tid som troende – både retreater på S:t Davidsgården men även kurser på Meditationsgården. Jag vet att det har funnits ett motstånd till platsen på grund av att man inte låter kvinnor leda mässan, men samtidigt har många svenskkyrkliga präster haft retreater där.

Det förvånar mig inte att Berget ‘blir katolsk’ – dels berättade en annan Berget-vän det för mig för några månader sedan, men det har funnits tecken. Inte minst Per Mases beslut i livets sista skede att konvertera, som en sorts önskan att komma hem innan tiden tar slut. Om man bortser från de rent materialistiska ägandeförhållandena, om vilka jag vet intet, så funderar jag som lekperson på hur detta kommer förändra Berget, men även på Svenska kyrkans reaktion på nyheten.

Utan att ge mig djupare in på vad som gagnar ekumenik känns det lite märkligt att läsa Biskop Mogrens kommentar till beslutet. Han ser det som hänt på Berget som en ordningsfråga inom kyrkan.

”Frågan är om de ska gå in i kyrkans ordning med kvinnliga präster eller driva sin egen lilla privata verksamhet, med en ordning där de exkluderar kvinnliga präster.”

Jag vet inte, men fann de där orden lite raljanta (?) – att gå in under den katolska kyrkan = att driva sin egen lilla privata sekt? Jag vet inte hur ett sådant uttalande kan gagna ekumenik. Texten fortsätter:

”Enligt Mikael Mogren har kommuniteten på Berget talat om att hålla ekumeniska mässor för både katoliker och svenskkyrkliga.

– Det är uteslutet. De får välja – antingen går de in i Svenska kyrkans ordning eller så blir de som en fästning, en närmast sektartad bastion mot de beslut som kyrkan tar kollektivt.

Biskop Mogren säger att nu kommer det här att bli en domkapitelfråga eftersom det finns både präster och diakoner på Berget.

– Det blir ett tillsynsärende som jag själv kommer att väcka eftersom det handlar om regleringen av ämbeten.”

Kanske är detta att blottlägga min bristande kunskap om Svenska kyrkans ordning, men vad betyder det som Mogren säger? Berget har sedan länge firat både katolsk och svensk-kyrklig mässa, förvisso i olika lokaler, nu kommer man att göra det i samma lokal. Som jag förstod det handlar det inte om ekumeniska mässor – utan om att man har en svensk-kyrklig morgonmässa och en katolsk mässa vid kvällstid. För att vara helt ärlig tycker jag att det är en rätt fin tanke.

Jag tolkar det som Mogren säger som att Svenska kyrkan inte kommer tillåta Svensk-kyrkliga präster att leda mässa på Berget framöver – att de då kommer att bli föremål för domkapitelutredningar med risk att avkragas, ungefär som de präster som deltar i mässfirande i Missionsprovinsen. Han säger det inte, men tonen andas det, min undran är om SvK-präster överhuvudtaget kommer kunna leda retreater på Berget framöver?

Jag vet inte.

Tänker att Mogrens ord om Berget – ‘för kyrkans enhet är detta en katastrof’ – likt en spegelbild kan riktas tillbaka mot hans egna ord – de är också en katastrof för kyrkans enhet. Hela intervjun med Mogren finns här.

54 comments

  1. Det finns ett själavårdsproblem i detta, likaväl som efter Per Maases konversion. Många människor har Berget som sitt andliga hem som man besöker regelbundet år ut och år in. Plötsligt så ”sviker” deras själasörjare sin flock, var inte Nattvarden ”giltig” som man tog emot av Bergets präst T.ex.? Fler frågor uppstår för dem som glatts åt den fördjupning man upplevde att man fick på Berget, istället för ibland ganska urvattnade gudstjänster hemma.
    Lite sorgligt är det ändå.

    1. Visst är det sorgligt, det bestrider jag inte. Personligen har jag lite svårt med de där invändningarna om giltighet – eller det där med att svika sin flock. Tänker mig att varje människas ansvar är i sin relation till Gud, Kristus, och om ett sammanhang blir för litet, eller vilken anledning man nu har till att byta samfund, så måste man någonstans vara sann i det som man upplever som sin kallelse, och att det i allra högsta grad även gäller ledare. Det betyder ju inte att allt de gjort tidigare blir meningslöst eller ogiltigt, ser inte den kopplingen. Läste dock Dag Sandahl som var inne på dina tankar.

      Frågan är om människor med svensk-kyrklig bakgrund kommer att avstå från att resa till Berget nu, eller om detta kommer innebära att det blir svårare för svenskkyrkliga präster att hålla i retreater där? Där förstod jag inte Mogrens inlägg – om det bara gäller den specifika präst som nu ska konvertera eller generellt? Det blev väldigt hårt.

  2. Mogrens och Ytterberg är helt OK med att en grupp hängivna kyrkokristna inte längre känner sig hemma i Svenska kyrkan, men däremot är byggnader och tomt något de verkar ytterst arga över att förlora. De borde vara mer bekymrade om medlemmarna än om byggnaderna (som för övrigt ägas av en stiftelse och inte av Svenska kyrkan).

    Mogren säger ”Jag önskar att de ändå skulle vara trogna sitt arv”. Det är just vad Berget velat vara i alla år. Det är för den troheten de jagats i media och berövats kollekter. Ytterberg och Mogren verkar inte se att det är deras bristande förståelse för olika spiritualiteter i Svenska kyrkan som lett till detta.

    Jag önskar att kommunitetens svenskkyrkliga medlemmar skulle vilja vara kvar i SvK, men i det läge som råder säger jag: bärga det som är friskt. Rädda vad som räddas kan.

    1. Ja, frågan om ägandet är också del av det – och i det kan jag inte bakgrunden – fast idag är det ju en självständig stiftelse.
      Min undran var mer om det nu kommer att bli (ännu) svårare för Svenskkyrkliga präster att till exempel ha retreater på Berget – deras vilja tycks ju ändå vara att vara fortsatt öppna även för andra kristna än katolska. Man får se vad som händer.

      Den större frågan är väl det som du beskriver som öppenheten för olika spiritualiteter i Svenska kyrkan – var gränsen går. Det som sker på Berget är ju inte något förhastat beslut, det är år av förberedelse bakom. Sedan kan man ju ha olika uppfattningar om var den gränsen går. Jag slogs av språket i intervjun med Mogren – Ytterberg har jag inte läst – som att straffa ut sig. Igen, som Rebella påpekar så kan ju även det hårda handla om journalistens val av citat.

  3. Håll inte MM alltför ansvarig för journalistens formuleringar, tycker jag. Vi vet inte hur denne klippt ihop vad han faktiskt sagt.

    Ang. yttrandet om ämbeten tror jag ”Moruti” fattat rätt.
    http://moruti.blogspot.se/2015/09/vrede-och-sorg-over-st-davidsgarden.html
    Han är en smula ironisk.

    Vad jag förstår är det bråttom. När de väl konverterat är de inte längre präster och då kan inte biskopen utöva tillsyn över dem.

    Själv finner jag det extremt magstarkt att förvänta sig att man ska kunna finnas kvar som präst i SvK medan man väntar på sin upptagning i RKK.

    1. Det har du naturligtvis rätt i – att skribenten väljer vilka citat som ska användas – det är ju så med allt man läser. Jag ska läsa länken, som jag förstod det på den framtida ordningen med två mässor var det inte att det var samma präst som skulle celebrera båda, utan två präster (eventuellt fler) från olika traditioner som firar mässa. Jag vet inte, angående det sista, om det är så.

      1. Läste länken nu. Bra med det tydliga åtskiljandet av kommuniteten, St Davidsgården och Meditationsgården – frågan är väl hur kommunitetens beslut kommer att påverka den övriga verksamheten på sikt. Men, det var väl aldrig tänkt att den präst som konverterar skulle fortsätta vara/leda svenskkyrklig verksamhet? Frågan eller min undran är hur man kommer att ställa sig till svensk-kyrkliga präster som vill verka på Berget – i retreater eller kurser framöver. Det kan nog bli svårare.

      2. Antar att det varit snyggt om berörda präster och diakoner frivilligt erbjudit sina kragar på en gång, och lämnat avgörandet till stiftet om det är bråttom eller inte. Samtidigt kan man ju isåf inte fortsätta erbjuda svenskkyrklig mässa, inte utan hjälp utifrån? Fast i pressmeddelandet står det att de svenskkyrkliga präster som är retreatledare ska hålla SvK-mässan. Avses boende på Berget eller SvK-präster utifrån? Blir SvK-präster som ämnar förbli det kvar i kommuniteten?

        Kanske varken Mogren eller Ytterberg ännu har bilden riktigt klar för sig.

        Man har förberett med Troskongregationen i Rom i snart ett år. Antar att det hade varit svårt att berätta för Västerås stift. Samtidigt betyder hemlighetsmakeriet att folk i SvK kommer att känna sig lurade.

        Jag undrar över Arborelius del i det hela. Om han varit rädd om sina relationer till SvK hade han väl inte gått med på så långtgående förberedelser bakom ryggen på Västerås stift. Kanske hållningen mot kvinnoprästmotståndare varit så hård att möjligheten att föreståndaren, Arborelius och biskopen i Västerås istället hade suttit ner och pratat inte var möjlig.

      3. Jag uppfattade det inte som att prästen själv skulle erbjuda den svenskyrkliga mässan men att det skulle ske med andra präster, till exempel präster från SvK som håller retreat eller liknande. Så som det varit nu – eller upp till nu – har man ju firat mässa enligt Svensk-kyrklig ordning på Davidsgården och samtidigt katolsk mässa i det lilla kapellet bredvid som hör till systrarna. Jag har även varit med om att systrarna närvarat i mässan på gården, men då med välsignelse och inte bröd och vin. Då har det ju alltid varit olika celebranter så ur det perspektivet är det inte så stor skillnad.

        Kanske är det inte helt tydligt ännu – men i det håller jag med dig om att om man som präst avser att byta samfund så torde man inse att banden med det ‘gamla’ samfundet bryts.

        Min undran, igen, är hur man från Svenska kyrkans håll nu kommer att ställa sig till Svenskkyrkliga präster i relation till att hålla retreat på BErget, kommer det på sikt bli omöjigt? Jag vet alltså inte.

      4. Man måste väl isåf sy ihop en lösning där kommuniteten på Berget varken kan eller bör lägga sig i vilka svenskkyrkliga präster som håller retreater. Annars blir det en sån där illojal handling-grej för manliga SvK-präster att vistas på Berget.

        Förhoppningsvis sitter de bakom kulisserna och syr, tråcklar, sprättar upp och börjar om…

      5. Delvis tror jag att det redan varit så – det vill säga att en del från svenskkyrkligt håll inte ansett det riktigt korrekt, eller illojalt, av SvK präster att hålla i verksamhet på Berget. Det startades för några år sedan en FB sida på det temat – Bojkotta Berget. Nu blir det väl ännu tydligare. Det var väl lite så jag tolkade – möjligtvis övertolkade – Mogren. Det är nog så att han i intervjun egentligen endast talar om de i kommuniteten som ska konvertera.

  4. Jag blev bedrövad av nyheten inte pga av något annat än att man sa sig” ta ett steg till i ekumenik”. Det är ju i verkligheten inte alls bra för ekumeniken att påstå att den enda sanna enheten finns om alla blir proselyter i RKK. Och som Dagens artikel framställde det (mestadels utdrag ur pressmeddelandet från Berget) hade Anders Arborelius, katolska biskopen, motsatt sig gemensam nattvard och ställt detta mysko krav på nattvard i samma rum men inte tillsammans. Ren parodi på ekumenik och närmast en hädelse mot Eukaristin. ”Så är vi fastän många…” ännu uppdelade vid skilda bord där viss är förmer än andra.

    Hade man sagt att ekumeniken vunnit på att Berget gått med i Pingst och det innebar att de som bad i tungor skulle be vid annan tid än de som inte gör det?

    Jag tror denna proselytism från RKK bara splittrar kyrkan djupare. Jag blir bedrövad eftersom här är SvK mer lik NTs budskap om enhet i kroppen. I SvK får alla delta i mässan fullt ut, RKK är på detta område bara världens största kristna sekt som ser sig som förmer (om än inte så mycket förmer som förr) än alla andra kristna.

    Missförstå mig rätt: jag firar gudstjänst i en gemenskap där Equmenia, Frälsis, RKK och SvK ingår. Vi kan alla dela allt -utom nattvardsbröd och vin. Vi älskar varandra och en av mina närmaste vänner, vi har följts åt genom livet och han är närmast en familjemedlem är katolik. Bl.a av honom lärde jag mig de mindre charmiga sidorna av RKK många katoliker är kritiska mot RKKs syn på sig själv som enda riktiga kyrka men i RKK måste man ju bekänna sig tror på ALLT som kyrkan lär. Det visste jag inte innan min vän sa det och jag tycker det är ytterst läskigt. Det visar att man har svag tro på den enskildes överlåtelse och andeuppfyllelse. Vad värre är, man tror väldigt lite på Gud sjlv, skulle den Heliga Ande inte kunna upplysa oss utan en mental tvångströja från gruppen jag tillhör?

    1. Om man läser den korta text som finns i Bergets vänbrev – den finns via deras FB sida – så har man ju en längre tid försökt få till ngn form av Taize-beslut kring Berget, eller en speciell tillåtelse att fira mässa tillsammans. Som det verkar har både RKK och SvK varit väldigt svala till deras tankar.

      Ja, ekumenik är svårt. Och kanske sker den bäst i det lokala planet som du beskriver – din gemenskap – det blir svårare när det klättrar upp i organisationer som har så mycket att försvara. Det du skriver fick mig att minnas när jag var i Assissi och skulle fira mässa, det var en engelskspråkig sådan, och jag var där lite tidigare och frågade prästen angående Nattvarden givet att jag var luthersk varpå han genast välkomnande mig att vara med, i strid med vad många i hans kyrka menar, men även det en sorts ekumenisk gest, i det lokala.

      1. Ja ekumenik är svårt. Men fransiscaner är annorlunda där och det är jag glad för. RKK är ju inte så enhetlig som man i det svenska trånga perspektivet tror. Därför blir detta beslut ännu mer tragiskt, man kunde valt en annan linje som också finns i RKK, fast inte i Sverige.

    2. Är det fler än konvertiter som måste bekänna ”allt vad den heliga katolska kyrkan tror, lär och förkunnar vara uppenbarat av Gud”?

      Jag undrar en del vad det där sista betyder. Kanhända man, när det kniper, inte är tvungen att bekänna sådana delar av RKK:s lära som… ja, vad. Var går gränsen för vad som anses vara uppenbarat av Gud.

      Jag kanske borde skicka in den frågan till ”Fråga prästen”, om nu möjligheten att skicka in nya frågor fortfarande finns. Nu är jag rätt långt ifrån blogginläggets ämne.

      1. Japp. Inte undra på att han är en av mina stora förebilder.

        Detta sagt, jag inbillar mig, att Pingströrelsen förstått viktigheten av Bjärka-Säby på ett sätt som man önskar att Svk hade förstått Berget.

  5. Man kan rimligtvis inte annat än beklaga att en av Mikael Mogrens första frågor blir att ”reglera” ämbeten och kommentera ordningar på Berget, det biter antagligen även påven på naglarna inför. Förhoppningsvis har Mikael varit där förut. Förhoppningsvis har han också fått träffa Per. Förhoppningsvis inser han något av vad platsen har betytt och kommer att betyda. Gud hjälp Berget och biskop Mikael.

  6. Som jag förstår det handlar det du citerar från biskop Mikael om den tid som nu kvarstår tills de från Berget konverterar. Att stå kvar i tjänst som vigd präst i SvK efter att man gått ut med att ”I påsk konverterar vi” tycker jag är djupt omoraliskt. Jag skulle då inte ta emot nattvard el knappast ens välsignelse av en präst som jag vet inte vill vara kvar i det sammanhang där jag är o där han stannar bara ”i väntan på”.
    De borde avträda sina vigningstjänster inom SvK o kalla in annan präst till Berget till vigningen inom RKK är klar. Det förstår jag mer än väl om det blir ärende för Domkapitlet i stiftet.

    1. Håller med dig i det. Fast jag uppfattade det som att det var så det var tänkt – att man tydligt har Svenskkyrkliga präster vid sidan om de katolska, och jag läste Biskop Mikael i ett längre perspektiv – vad händer om 6 månader? och anade i hans utfall en sorts antingen eller – är du Svenskkyrklig präst bör du inte fira mässa på Berget. Det är en tolkning jag gjorde, som kan vara för hård.

      Övergångsperioden är en sak – ett ögonblick i evigheten – men om man nu som Biskop Mogren ändå vill göra den överångsperioden till domkapitelärende, avkragning?, vad betyder det för framtiden? Är det kört för Svenskkyrkliga präster att ha retreater på Berget? Jag upplever att det blir konsekvensen av det han säger, att fira mässa på Berget kommer uppfattas som illojalt mot Svk, och som jag ser det så krymper Svk med det, blir mindre.

      Det är inte Domkapitlet det handlar om, utan Kristus. Han är Stor.

      1. Vad gäller framtiden o om präster inom SvK kan medverka på Berget eller ej lämnar jag åt just framtiden.
        Vad gäller att de som nu deklarerat sin mening att konvertera tycker jag att det är en fullkomlig självklarhet att de lägger av sina kragar direkt. Det är högmodigt, självsvåldigt o oerhört ”fräckt” att vilja stå kvar i sin tjänst, vigningstjänst t.o.m., i en kyrka som man säger sig inte längre vilja tillhöra.
        Det är ojuste mot SvK men också, och ffa, djupt ojuste o omoraliskt mot människor som söker präst/diakon. Avgår de inte själva nu när konverteringen är så bestämd så tycker jag faktiskt att de ska avkragas. De är vigda till att tjäna SvK o det vill de ju inte längre göra.

      2. Nu undrar jag hur man tänker som kvinnlig diakon boende på Berget.
        RKK har ju inga kvinnliga diakoner.
        Tänker man sig avskiljning till helig jungfru eller klosterlöften?
        För att gå från SvK diakon till katolsk lekman vore väl att föspilla kallelsen?

  7. Tanken på att präster skulle förbjudas att leda retreater på retreatgårdar som inte tillhör SvK är befängd.
    Retreatens rytm ges ju av att det finns en kommunitet på platsen och SvK har ju inte så många retreatgårdar.
    Ett förbud för präster att celebrera mässa vid retreater i andra lokaler än SvKs, innebär i princip ett förbud för präster att leda retreater.

    Mn skulle då lika gärna kunna avkraga alla som någonsin besökt Taize eller Bose.

    Mogren vill kanske gå till historien som den som avskaffade den kontemplativa retreattraditionen inom SvK?

    Vad jag kan förstå så blir kommuniteten mer tydligt katolsk, men det borde ju inte påverka retreaterna mer än vid tidebönerna?
    En katolsk mässa kan ju retreatdeltagarna avstå ifrån.
    På Oas sommarmöte firas både svenskkyrklig och katolsk mässa. Separat på vardagar, men inte lika säkert separerat i tid och rum under festhögmässan.

    1. Problemet är att man inte vill att alla är med i samma mässa, vi protestanter kan inte ”avstå” vi FÅR inte vara med i en katolsk mässa, det är ett jätteproblem för kyrkans enhet och för kyrkans hela liv, inte bara på Berget eller i det enskilda stiftet.

      1. Jag håller fullständigt med om att det är antiekumensikt och sekteristiskt av RKK att inte ha ett öppnare nattvardsbord.
        Jag har t.o.m. varit med om att man inte ville låna ut nattvardskärlen till en svenskkyrklig präst, men det var i alla religösa konflikters hemort, det heliga landet.

        Men man kan rimligen inte avkraga en präst som celebrerar mässa i en kyrka där det även firas mässa enligt annan ordning?
        Kyrkolokalerna på Berget kommer väl knappast att avsakriliseras(?) av biskop Mogren?

      2. Men personalen som nu är katoliker i vardande uttrycker sig med nyspråk och säger att detta är ett steg mot större enhet och då ljuger de. Avkragning eller ej är alltså inte problemet utan att man uttrycker ett steg FRÅN större ekumenik som ett steg till mer ekumenik. Det är riktigt otäckt.

      3. Du får mer än gärna vara med och en katolik får mer än gärna vara med i svenskkyrklig mässa. Man gör då som traditionen bjuder ända sedan 60-talet. Man går fram, lägger handen på axeln och tar emot välsignelsen. Ett tecken på den enhet vi är kallade till men ännu inte är framme vid.

    2. Besöka är väl annorlunda från att fira mässa – jag fann Biskopens uttalanden väldigt hårda, speciellt om de då endast gäller det faktum att under sex månader innan konvertering ska inte prästen fira svensk-kyrklig mässa, att göra en domkapitelärende av det eventuellt felaktiga i det uppfattar jag som väl hårt. Redan tidigare firas ju SvK och katolsk mässa på Berget – så skillnaden där är inte så stor. Frågan är om det får andra konsekvenser, längre fram. Hoppas inte.

      1. Avkragning verkar konstigt i detta läge, man kan ju ändra sig på sex månader tex kanske man får något att fundera över när man måste säga ja och amen till varenda liten sak som RKK lär. Avkragning verkar drastiskt, kan det bero på att Mogren var chockad och kände sig lurad? Uppenbarligen har det smugits med detta beslut sedan 2013.

      2. Fast enligt Berget har man vid ett flertal tillfällen skrivit brev till Svenska biskopskollegiet för att föra samtal kring möjligheten att vara en ekumenisk kommunitet under Svenska kyrkan – men inte öht fått svar. Första gången 2013, och sedan igen efter det 2015. Tyvärr tror jag att det är korrekt som de säger – och det är sorgligt att Svenska kyrkan behandlat Berget så slarvigt. Enligt Berget var Mogren även informerad om beslutet, så det var inte som att han hörde det första gången från journalisten. Jag tror, tyvärr, att detta kommer få större konsekvenser än vi nu ser.

      3. Såvitt jag vet har ingen sagt att Mogren fick höra det första gången från journalisten. Bergets lilla tidning Unus har legat på nätet i en vecka. De informerade biskopen, sedan lade de upp nästa nummer av tidningen där det står att biskopen är informerad. Stämmer utmärkt med vad bisp M själv säger. Exakt hur mycket han visste före dess är oklart. Rimligen inte att det nu var skarpt läge.

        Exakt vad det betyder att Berget skickat frågor och inte fått svar är omöjligt att bedöma förrän (om) man får se vad det är de faktiskt skrivit, och får veta om stiftet ansett sig ha svarat. Allt vi har just nu är partsinlagor, den ena och den andra sidan. Bloggardag har uppenbarligen goda kontakter med bisp em. och där framstår det som att dåvarande biskopen förde muntliga samtal, varför man inte får svar på papper. Man kan välja att tro på endera sidan, säga att man inte vet, eller avvakta.

  8. Du har nog rätt i det, och SvK-toppen beter sig ju alltid klumpigt elelr elakt i fall där medlemmar och anställda vill vara mer kristushängivna. Ett sidospår; Kay Pollak verkar inte ha varit i kyrkan de senaste 60 åren utan verkar bygga på något han sett hos Bergman när han tror att man inte skulle få spela dansbandsmusik i kyrkan. Problemet vore snarare om man vill framföra enbart gregorianska hymner och gamla läsarsånger.

    Precis som du tror jag detta blir stort i kristenheten, men jag litar på att Jesus står trofast med oss ändå. Om inte annat är vi nu många som blivit uppmärksamma på att be för Berget.

    1. Jag tror det ligger i Kay Pollacks intresse att utmåla kyrkan som en fiende, annars har hans budskap ingenstans att ta fasta. Har tänkt se filmen, även om jag hört att den är urdålig, bara för att bilda mig en egen uppfattning. Jag antar att Berget är en stor symbolfråga – man får se vad det leder till. Jag tror inte att det är en bra väg att hota med domkapitelanmälningar men kanske var det stundens affekt. Man får se, helt enkelt.

      1. Jo, Kay Pollak filmar ju i Töre som ligger nästgårds för oss här i norr som uppfattar avstånd annorlunda än man gör söderöver så man får ju stålsätta sig och se fast den förra filmen var ett riktigt pinsamt pekoral redan det. Du har rätt i att han behöver någon fiende och SvK är svårt undanglidande som det är på riktigt, så varför väljer han inte Daesh (IS) det är en fiende att bita i!

        Jo, Berget var för mig en symbol för en väg till kyrkans synliga enhet och för Västerås stift tydligen också symbolisk men på negativt vis. Hoppas det blir något gott av det i slutändan. Dom kapitelanmälningar känns både elaka och tandlösa, det anmäls ju hit och dit vilket åtminstone för mig sänker respekten för ämbetet.

    1. Jag förstår domkapitelanmälningar i det hänseendet att dessa personer är vigda till tjänst i SvK o nu har de deklarerat att de inte längre vill tillhöra SvK ens. Skrev i ett svar ovan men upprepar ändå att jag tycker de skulle avsagt sig sina tjänster direkt de tog beslutet. Att vara vigd till tjänst är trots allt annat än vanlig anställning.
      Sedan kan jag mycket väl tro att SvK kunde skött detta bättre. Förvånar mig inte alls om man ”slarvat” med kontakter t.ex.

      1. Jag kan till viss del hålla med – men att hota med domkapitelanmälningar känns lite väl maktfullkomligt givet att det handlar om några månader – och om att upprätthålla en verksamhet. Om han hade varit anställd av SvK skulle det vara annorlunda – att de kanske skulle begära avstängning från tjänst under övergångstiden men nu är det väl Stiftelsen som har anställningsansvaret.

  9. Men vigd till präst är han av SvK o inte av Stiftelsen. Domkapitlet i varje stift är den instans som har tillsynsansvar över präster. Jag finner inget som helst maktfullkomligt i att göra en Domkapitelanmälan när en präst hänger kvar vid en tjänst han uppenbarligen inte längre vill ha. Stiftelsen må ha anställt honom men vigningsdelen av prästtjänst har de ingen ”makt” över. Att få förmånen vara präst eller ej, det beslutet ligger hos SvK i detta fall.
    Givetvis kan Stiftelsen ha honom kvar som anställd men det är DK som bestämmer över om han kan vara präst i SvK eller ej, oavsett var han tjänstgör.

    1. Kan vara med dig på ngt plan – men ser det ändå inte så. Du blir för byråkrat. Man är inte vigd till präst för att tjäna ett samfund, utan för att tjäna Kristus, att Svenska Kyrkan inte fattar det är en brist, som jag ser det, inte du, men för mig blir din mening: ‘Det är DK som bestämmer om han kan vara präst i Svk eller ej’, enbart skrämmande. Vad är det som är så farligt om han firar mässa på Berget? Vad är det som Svenska kyrkan är så rädd för?

      1. För byråkratisk för att jag tycker att prästen ska stå för sina åsikter? Känns lite mysko faktiskt. Ja man vigs för att tjäna Kristus, men alla samfund viger sina egna präster, så både t.ex. SvK o RKK. Annars kan han väl lika gärna stanna som präst i SvK o begära att få tjänstgöra i RKK? Om inte blir ditt resonemang rätt underligt.
        ”Farligt” (lika förminskande ord som ”rädd” i detta sammanhang) är det givetvis inte. Däremot blir det oerhört falskt. Falskt om prästen ena veckan ska dela ut nattvard till gudstjänsfirare som han veckan efter inte ens vill (kan) dela nattvardsbord med. Det närmar sig hyckleri.

      2. Ledsen om jag uttryckte mig klantigt och för personligt. Menade det inte. Som jag förstår det så kommer det även fortsättningsvis vara en svensk-kyrklig präst och en RKK präst i tjänst på Berget, håller med dig att det vore underligt om samma präst höll i båda mässorna. Men, jag menar att om vi nu pratar om en sex månaders övergångsperiod ser jag det som kantigt att obstruera mot en präst som vill fira mässa för att tjäna Kristus – att avkraga honom är väl det som står i Domkapitlets makt och ja, jag tycker att det skulle vara för hårt. Jag ser det heller inte som falskt – det är ju inte prästens tro som är avgörande vid Nattvardsbordet utan Guds närvaro, och jag tror inte Gud egentligen bryr sig. Vi har olika syn där. Jag upplever Svenska kyrkans attityd som hård och hämndlysten.

        Vad jag tycker är synd givet att det är många inom SvK just nu som överväger konversion, inte minst pensionerade präster, är att man från Svenska kyrkans håll inte vill ta det samtalet, man väljer att frysa ut. Tror inte det är bra för kyrkan.

      3. Om domkapitelanmälan är rätt väg att gå kan man ju fråga sig men problemet är väl rätt uppenbart? Samma som Marie Fredin pekar på, i det här blogginläggets allra första kommentar. Jag tror att du Carolina har en mer – uhm, jag skissar nu med breda penseldrag och ber dig att inte ta illa upp om jag har fel. Det är inte illvilligt menat, bara korrigera isåf. OK?

        Jag tror att din syn på kyrkan är ganska lite fokuserad på kyrkosamfund. Din ingång var från första början starka influenser från flera olika håll. Tittar du på Katolska kyrkans officiella lära ser det lite annorlunda ut. De erkänner eg. inte SvK-prästers vigning som ”riktig”, osv. Sånt bryr du dig inte så mycket om, men hur ska en lekman i Svenska kyrkan hantera att den präst som gav mig nattvarden i förrgår från och med idag officiellt inte betraktar Svenska kyrkans sakrament som giltiga? Jag tror du får väldigt, väldigt svårt att hitta en katolsk biskop som skulle låta en präst fira mässan efter att han utanonnserat att han går över till Church of England, Missourisynoden eller Den norske kirke.

        Någon typ av viloperiod mellan att agera som SvK-präst och katolsk dito tycker jag verkligen är minimum. Att hoppa rakt över känns någonstans inte riktigt som respekt för någondera samfundet – om nu P på B tänkt sig att göra så. Det vet vi inte.

        Sen kan man ju fråga sig om domkapitelanmälan är rätt väg att gå. Jag tycker fortfarande att bisp MM och Peder på Berget borde sätta sig och supa ihop alternativt vandra tillsammans i oländig terräng en hel dag, eller nåt. I Dagen ser man att MM uppskattat att vara på Berget, verkar ha varit en återkommande gäst. I så fall borde han väl nu försöka lappa ihop det som går, men om man är väldigt besviken kanske det tar ett tag att komma dit. Ett par dagar är då inte mycket till känslomässig återhämtning, menar jag. Man kunde kanske begära att P på B fram till konversionen enbart firar högmässor internt inom kommuniteten. Som du säger är det ingen mening med att göra det svårt för Berget att lyckas hålla sina mässor enlig luthersk ordning. Det är bara att skapa ytterligare groll.

        Berget-folket verkar mer än lovligt snurriga som pratar om ”ekumenik” mitt i allihop. Det blir ju fortfarande SvK-människor kvar i kommuniteten, tydligen, som uppenbarligen inte anser att det är optimal ”ekumenik” att gå till Rom – märkligt, alltihop. Om de bara låtit bli att snacka ekumenik utan nöjt sig med att säga att det var hit vår trosresa bar, hade väl en del av de uppretade känslorna sluppits. De är typ nykära och uppe i det blå, eller nåt. De rabblar katolskt snack tillsynes helt utan att fatta hur det låter för icke-katoliker. Nu är nykära människor rätt ofta påfrestande för omgivningen, så tja…

      4. Det där med att ta en sup ihop – eller att vandra tillsammans – vore, håller med, en bättre början. Det är synd att det inte verkar bli något samtal – bara positionering. Tar inte illa vid mig från din beskrivning av mig – det stämmer väl rätt bra. Ja, man skulle kunna tänka sig en ‘karantän’ som finns inom näringslivet – det är ju relativt vanligt att man sätts i karantän när man avslutar ett arbete, speciellt om man går till en konkurrent (du vet vad jag menar, även om jämförelsen haltar). Detta sagt, SvK kan hantera detta på ett öppet sätt, eller ett stängande, det är också ett val.

      5. Vi vet inte om det är avkragning som kommer att begäras. Man kan väl t.ex. även avstänga från tjänstgöring; den reella skillnaden blir i detta fall liten, den symboliska skillnaden rätt stor.

      6. Jag tror inte man kan avstänga från tjänstgöring – han har ju ingen anställning i Svenska kyrkan, utan är anställd av Berget, formellt då antar jag att stiftelsen har arbetsgivaransvar, men vet inte.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s