Lucka 17: Helgondepartement

Tog time-out och gick och såg filmen Efterskalv. Har velat se den länge. Det är en film att bli tystad av, avsaknaden av nåd, hopp, försoning, den lägger sig som ett kompakt mörker kring en. Kryper under skinnet. Svårt att inte bli berörd.

Handlingen då, för er som inte vet, en ung man, John, har spenderat två år på någon sorts ungdomshem för ett grovt brott och kommer hem till byn. Till fadern och brodern, till sin gamla skola, allt är radikalt förändrat. På sätt och vis har han avtjänat sitt straff, ur ett samhälleligt perspektiv då, ska ges en andra chans, men de som gör upp ett samhälle, de gamla skolkamraterna, offrets familj, även till viss del hans egen familj, kan inte glömma. Där finns en djup rädsla. 270 av skolans 303 elever skriver under en namnlista om att John bör byta skola.

Rädslan uttrycks på olika sätt. De vuxna i filmen, från fadern, till rektorn, till klassföreståndaren, beter sig som om det går att bara gå vidare. I alla fall i början. Så rädda för det som John gjort att de inte ens vågar tala om det? Ungdomarna reagerar annorlunda. En mer uttalad rädsla, hämnd, slå tillbaka.

Våld föder våld, mera våld, det enda som biter på den är kärlek, filmen påminner om hur svårt det där kan vara. Hur omöjligt.

Egentligen borde jag nog ha sett en mer upplyftande film.

Men, jag fann ett upplyftande ord i dagens DN. Det var ordet Helgondepartement från en artikel om Elisabeth Hesselblads helgonförklaring. Den citerade prefekten för Vatikanens Helgondepartement. Jag visste inte att ett sådant fanns, men ordet får mig att le. Helgondepartement. Där skulle man jobba.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s