Lucka 19: Aftnar

imgresLäste någonstans för länge sedan att en praktisk anledning till att Svenskar och Nordbor firar julafton dagen innan – och för den delen andra högtider med – är att man förknippar högtiden med alkohol. Under bondesamhället var man ledig på Juldagen, och det var då praktiskt att förlägga firandet till Julaftonens kväll – så kunde man sova ut dagen efter.

Ovanstående är förstås inte riktigt sant, och jag vet heller inte vad det kom ifrån. Däremot finns det väl en koppling mellan midvinterblot då man under förkristen tid offrade till Gudarna och drack otroligt stora mängder öl. Fast nu när jag satt och googlade på julfirande så hittar jag flera texter som ifrågasätter om midvinterblotet ens firades så som vi tror. Rätt mycket tycks påhittat. Här är en text som reder ut begreppen.

Den förtäljer dock inte varför vi firar Jesu födelse på Julafton och inte på Juldagen som är brukligt i de flesta länder som firar Kristen jul. En anledning som jag finner är att det skulle kunna hänga samman med synen på dygnet – att dygnet börjar på kvällen – ungefär som att man på lördag kväll ringer till Helgsmål, men det tycks märkligt att just denna sed var så stark i norden och inte i övriga Europa. Man får googla vidare.

18 comments

  1. Jag har alltid antagit att skälet till att det folkliga firandet – till skillnad från det kyrkliga – främst sker på aftnar, är att folk ändå börjar supa till och festa då. Med tiden kommer då även det kyrkliga firandet att i viss mån anpassa sig. Jag finner den teorin fullt trovärdig och har ingen alternativ förklaring, så jag köper inte ditt ”förstås inte riktigt sann”. Varför då förstås? Hur tänker du då?

  2. Idén att alla kristna högtider stammar från hedniska dito är ganska ny och kom på 1800-talet en romantisk/liberalteologisk tanke. Mycket lite tyder på att det verkligen varit så. Däremot var de första kristna judar och firade kristna högtider och man förknippade händelser i Jesu liv med judiska högtider. Chanukka är den högtid som många då förknippade med Jesu födelse pga dess anknytning till ljuset och att Jesus är världens ljus samt att det blir nio månader efter den sjätte månaden (elul som motsvarar mars) när Lukas evangelium säger att ängeln besökte Maria. Ex.vis saturnalierna firades inte alls den 25 december utan först kring den 17 december och var alltid färdigfirad 23 december och sol invictus-firandet kom med Julianus avfällingen.

    Att en liten sekt skulle firat epifaniedagen verkar mindre troligt då den firas i alla kristna traditioner på olika sätt och firades tidigare än Jesu födelse och har en tydlig koppling till Chanukka temamässigt. Jag tycker det verkar som om din källa studerat med JV.

    Jag gjorde egna högst amatörmässiga efterforskningar kring detta för några år sedan i litteratur och på nätet. Och den vanliga 1800-talsteorin verkar inte stämma. Det troligaste är nog det som jag kom fram till här: http://barockbloggen.blogg.se/2015/january/varfor-julen-firas-nar-den-firas-de-forsta-kristna-var-inga-harmapor.html#comment

    Hur som helst får vi inte glömma att de första kristna absolut inte ville fira högtider när de hedniska firades och de ville inte heller fira på samma sätt, de firade som judar och när judar firade högtider. Det syns ju även idag inte bara påsk och pingst utan också lövhyddohögtiden (lövhyddohögtiden brukar också anges som en trolig tidpunkt för Jesu födelse och då skulle bebådelsen ha inträffat vid chanukka) och chanukka sammanfaller regelbundet med kristen jul och kristen tacksägelsedag.

    På samma sätt är det judiska sättet att fira sabbaten från klockan sex på kvällen orsak till vårt aftonsfirande. Det skulle vara intressant att få veta varför den nordiska seden är mer judisk än i de flesta kyrkor. En orsak kan vara att fastan sågs som extra plågsam här i kylan och mörkret eller att disciplinen var sämre (Jan-Öywind Svan antyder det). Det konstiga är egentligen att börja fira mitt i natten om man tänker på den judiska kalendern. Att fasta ända till mitt i natten har att göra med att man ansåg att Jesus föddes mitt i natten precis som Jesus uppstod innan gryningen och påsken firas efter midnatt på påskdagen eventuellt har det också att göra med ett avståndstagande från judarna senare i kristendomens historia.

    1. Vet inte. Finner det märkligt att Sverige, när det kristnades 1000 år senare skulle ha anammat den judiska, eller urkristna, traditionen som de som missionerade hade övergivit?

      Det är väl ganska tydligt att de kristna högtiderna förlades till redan existerande högtider, som du säger, lövhyddohögtiden brukar anges som en trolig tidpunkt för Jesu födelse, men varför firar vi den då i December, födelsen då?

      Och, man ju undra varför just de Nordiska länderna hade svårt att få firandet av Jesu födelse att överensstämma med när Kyrkan ansåg att den skett, den 25:e då.

      I den koptiska kyrkan är Epafaniadagen den stora dagen, det är då julen firas. Jesu Dop.

      1. Ja det är konstigt men vi har ju helgsmål klockan sex varje lördag så trötta nordbor i polarmörkret ville väl börja fira och äta god mat så fort som möjligt. Jan-öywind Svan och Rebella har nog en poäng där. Samtidigt har nordbor inte stött på så många judar att distansera sig från och det kan ju vara en förklaring det med. De som menar att efter 300-talet ville kyrkan distansera sig alltmer från judendomen, har kanske också lite rätt där och de avlägsna nordborna behövde inte göra det. I Norden var det inte heller självklart från början om det skulle bli en keltisk, tysk, anglosaxisk eller rysk kristendom som skulle bli den regerande. Kan det ha bidragit till särtraditioner som blått som fastefärg och helgsmål 18.00?

        Att december blev Jesu födelsemånad är däremot inte alls konstigt eftersom Maria fick besök i mars enligt Lukas. Jo epifaniedagen är ju den stora dagen i Öst. Men den firas ju också i väst om än som Trettondagen, vilken också är Latinamerikansk ”julafton” så det där med en liten sekt verkar konstigt, JV lär ut ngt liknande för att bekräfta sin tro att Jesus inte var Guds son på riktigt utan liksom blev det eller fick kallas det pga goda gärningar.

      2. Beträffande kopternas julfirande. Nej, de firar också jul den 25 december, men deras 25 december infaller för närvarande 13 dagar senare, alltså den 7 januari enligt vårt sätt att se. Så också Ryssland, Serbien, Etiopien/Eritrea m.fl som följer den gamla kalendern.

  3. I min bästa av alla världar är den enklaste förklaringen att man slutat att fira mässan, därför blir inte Juldagen den primära och första juldagen utan snarare dess avslutning??
    Att markera Julafton med dess Julböner är väl snarast en nordisk tradition med den felvända reformatoriska tanken att inte nattvarden skulle vara basföda utan ett pålägg. Det är en historia utifrån andra tider än reformationens, ivarjefall i detta land.

    1. Jag har nu konsulterat den påläste Jan-Öjvind Swahn och den gode Luther direkt (som jag stavade fel ur minnet) julafton började firas som en protest mot katolicismen så det är sentida från 1500-talet. Luther var i början av sin gärning mycket intagen av judarna och deras seder som han såg som ursprungliga-ad fontes! (han kritiserade antisemitismen och upphöjde judiskt trosliv i en skrift 1523) Men vi vet ju att han blev förskräckt av att vissa protestanter började fira sabbat och omskära sig samtidigt som judarna vägrade omvända sig till Luthers lära och blev lika antisemitisk som de flesta (Om judarna och deras lögner 1543). Men firande från klockan 18 på kvällen behölls som en markering mot katolikerna.

      Enligt Swahn såg man det som en religiös plikt i Sverige att äta fläsk och fira medan en rättrogen katolik fastade, vilket katoliker gjorde fram till juldagen. Lutheranernas vilja att medvetet sticka ut var, enligt Swahn, en viktig orsak till att julaftonen blev festdag, Men det urartade ofta, liksom vigilian gjort tidigare i katolska länder, till supkalas så de avskaffades hos allmänheten och vigila hölls enbart i klostrens stilla vrå. Man lagstiftade då om julefrid för allmänheten

      Med protestantismen började buset igen så man började, genom en förordning av drottning Kristna högljutt signalera julfriden för att man därefter skulle ”avhålla sig från allt tumult, buller och slagsmål samt ropande och skrikande på gatorna”. Städerna ringde då i klockor , blåste i trumpet eller sköt in julen med bösskott, vilket gjordes i skymningen på julafton och på landet, där man bara hade bösskott att tillgå, urartade även detta i fylleslag med vådaskott om gårdarna låg tätt.

      Swahn berättar att i Åbo läses fortfarande julefridsplakatet upp av magistratssekreteraren under stor högtidlighet klockan 12 på julaftonen. Jag hittade i NE att seden började på 1300-talet och har varit obruten sedan branden i Åbo 1827. Då anmodas allmänheten: ”att denna högtid med tillbörlig andakt fira, och i övrigt iakttaga ett stillsamt och fridsamt uppförande” om inte detta iakttogs kunde man”under försvårande omständigheter göra sig förfallen till straff”. I Norge och landskap angränsande till Norge blåstes julefriden in Tomasdagen. Här i nordligaste delen av landet där vi har nära till Norge och Finland har jag lärt mig att Tomas-dagen börjar julefriden.

      Alltså började man signalera julens början tidigare och tidigare i Norden, enligt Swahn pga myndigheternas vilja att kväsa det värsta buset under julen, men också för att markera sin protestantism gentemot katolicismen. Swahn berättar vidare att under 1800-talets stora folkväckelser kom julaftonens julbön i hemmet att bli ett viktigt inslag och först efter den började ätandet och i förekommande fall, julklappsöppningen.

      Sedan tänker jag att juldagen ofta beskrivits som mammas bästa juldag medan julafton är barnens favorit. Man kanske behövde lugn och ro efter en hektisk adventstid med julförberedelser och i hemmen var det skönt att stöka undan och stävja energiskt uppspelta barn och unga redan på julafton. Medeltiden hade ju många lediga dagar efter jul (tredje och fjärdedag jul bestod i Sverige även efter reformationen) men i Sverige togs ju allt utom juldagen och annandagen och Trettondagen bort 1772, vilket gjorde behovet av att börja ”fira i tid” större här än på andra, mindre myndighetsstyrda platser.

      1. Mycket stort tack för research får du även av mig, Alma-Lena. Jätteintressant! Vi firar alltså på julafton eftersom vi är lutheraner, kort och gott. Ja det är ju internationellt sett en väldigt liten grupp.

        Vilka böcker är det du kollat i, och vilka NE-artiklar?

  4. Men är denna kulturupplysning verkligen rimlig, som om vespertraditionerna skulle ha uppstått med refomationen??? Ja, vespern inledde helgen. Mässan bröt fastan. Kan det ändå ha varit det brutna(?) mässtvånget som tillät ett tidigare inlett firande?
    Den särskilda signalen i Åbo, var/är inte det just en markering att helgen inte inleds kl sex utan tidigare under dagen? Ja, reformatorerna lärda mycket av rabbiner, inte minst språket. Men skulle det därför vara en nyhet på 1500-talet med att börja fira kvällen före? Man kan börja fira utan att bryta fastan, eller? Lutfisken verkar ändå inte ha bannlysts av de nya tongångarna.

    1. Enligt Swahn är just maten till jul mycket medeltida. Lutfisken ett bra exempel på det men att äta skinka innan fastan är bruten?? Jag kanske var otydlig men enligt Swahn urartade vigilian till fylleslag och därför lagstiftades om julfrid redan under katolsk tid. Så visst firade man innan midnatt även på medeltiden. När vigilian försvann togs denna lag bort men måste alltså återinföras av drottning Kristina.

      Jag tror nog Swahn har rätt i det nordiska protestantiska behovet att göra annorlunda än RKK annars skulle ju alla länder fira redan på julafton. Swahn anser också att sägnerna om de dödas julotta var ett sätt att skrämma folk från att fira katolsk midnattsmässa och i stället hålla sig till den protestantiska julottan. Att vara protestant var viktigt och läser man Luthers texter ser man att han verkligen hade ett stort behov av att distansera sig från katoliker.

      1. Kanske mer historiskt korrekt att tala om nordiskt visavi tyskt/nordtyskt utifrån en nordisk horisont. Utifrån de tyska horisonterna kan det kanske vara relevant att kontrastera ”protestantiskt”/”katolskt”?!

      2. Fast , Jonas, du glömmer att även Sverige var just katolskt innan reformationen. Det fanns strikta lagar och även förföljelse mot dem som höll fast vid den gamla läran, också i Sverige och stoltheten över Gustav II Adolf motiverades med att han slogs för den ”rätta läran” en svensk ”nationalkänsla” fanns inte att vädja till vid den tiden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s