Vit Kristus

chagall-the-white-crucifixion-1938Det blir lätt krångligt när man blandar in det religiösa, kan man över huvudtaget tala om vem som har ‘rätt’ till Jesus? Om inte alla?

När Påve Franciskus på skärtorsdagen tvättar fötter, gör han rätt eller fel när han tvättar även de fötter som kanske tillhör människor som inte tror? Även sådant avhandlas på Facebook. Om man nu ska vara Biblisk kan man svaret på den frågan: Vems fötter var det Jesus tvättade? Lärjungarnas.

Att Jesus var judisk lyfts ofta fram idag i kyrkliga sammanhang, det finns en vilja inom kristenheten att bejaka detta. Det märks, till exempel, i seden att fira Seder. Fler och fler församlingar, det fanns ett reportage om det i Kyrkans tidning, bjuder in till Sedermåltid, och kanske var det den traditionella måltiden som blev Jesu sista. Eller inte.

Jag har firat Sedermåltid i Svenskkyrklig församling och kan se det som ett svar på en önskan att, ett behov, att knyta samman, det Gamla och det Nya, alla tillsammans, men samtidigt blir det så religiöst korrekt. Det finns alltid en andra sida.

‘A: Many Christians love their newly adapted seder, saying it links them more firmly to the Old Testament, provides context for the life of Jesus and gives them a deeper understanding of Judaism, which Christianity sprang from. But others are less comfortable in the borrowed rituals. Jews suffered centuries at the hands of Christians and have no right to usurp the story of Jewish deliverance from slavery, they say.

“I wonder, though, how Christians would feel about Jews or Muslims having play Eucharists?”

Hela texten här.

Det där är också en tanke, hur lätt det är för vår Svenska kyrka att play Seder, eller att play Yoga, eller att play whatever.

Jag måste ändå tro att det gör avgörande skillnad, vad vi tror på, vad vi lever i. Gör det inte det så behöver vi inte en kyrka, inte egentligen.

Bilden är Chagalls, den fascinerar mig, han har illustrerat hela GT, och i det skildrat Jesus inte som Messias, utan som den lidande Juden. Så även här. White Christ. Mer Här.

Stilla veckan: Lång fredag.

5 comments

  1. Jag känner mig tveksam till detta ”judaiserande” av kristendomen även av andra skäl. Seder-måltiden känns inte på något sätt fel för mig, kristna har väl alltid också firat Exodus i Skrätorsdagsmässan eller? Men när man låtsas vara jude och inte äter räkor och vägrar fira kristen påsk med märkliga förklaringar om dagar och stunder, då är man fel ute. Det nya förbundet i Kristi namn och blod är något större och att följa Mose, i många stycken obsoleta lag även för Judar, är verkligen att göra Jesu verk ogjort.

    Dessa ”messianer” är också förfärligt högmodiga i stil med NTs fariséer och upphöjer följaktligen fariséerna som de menar missförståtts och är Jesu sannaste lärjungar etc. Att skriva om evangelierna på detta sätt känns helt fel.

    Men jag skulle inte ha ett dugg emot att muslimer firar mässa, eller judar eller buddhister. I delar av Afrika finns muslimer som döper sina barn i Kristi namn, förmodligen en gång tvångskonverterade muslimer, jag ser inget ont i det. Kristna, muslimer och judar som gympar med yoga har jag heller inget emot. Är jag oöverkänslig?

    1. Det tycker jag inte alls. Jag håller spontant inte med den texten jag länkade till, men den fick mig att fundera. Det Är krångligt med det religiösa – hur man än gör stöter man sig med någon! Däremot kan jag finna det lite så där märkligt med just yoga i kyrkan – inte att kristna yogar men att man erbjuder det i den heliga byggnaden och under samma västerländska former som erbjuds på nästan varje gym nuförtiden helt utan koppling till att det faktiskt är en religiös praktik. Som att man bidrar till att sekularisera en annan religiös inriktning, men jag har inte superstarka känslor kring det.

      1. Skönt att få medhåll av dig. Ibland är de som jag känner mest samhörighet i kristenheten överdrivet ängsliga tycker jag. Som om vi har en liten svag, mycket lättsårad Gud och en tro skör som den sprödaste kristall.

        Håller helt med om att yoga inte platsar i en kyrkolokal. Glömde bort att sådant kan förekomma numera på annat håll, dock aldrig här i norra glesbýgden. Tänkte du syftade på oss som gympar med yoga-asanor, pilates och liknande .

        Och du har rätt i att kristna absolut inte bör sekularisera en annan religion som kanske kan ske med både yoga och annat. Men just Seder-måltiden är det något annat med, vi är ju fortsättningen på judendomen, det är vår självbild och den tycker jag vi kristna kan hålla fast vid utan att skämmas eller förtrycka judar.

      2. Jag har också – i olika perioder yogat – och tänker inte så mycket om det. Är benägen att hålla med dig även om Sedermåltiden – jag länkade inte till den där artikeln för att jag tyckte att den var rätt utan mer för att den fick mig att fundera, det förvånade mig att någon i så starka ordalag ‘fördömer’ att kristna firar seder. Det fick mig också att fundera på hur krångligt det lätt blir – det där med att vara troende – alltid är det någon som upplever att man gör fel….

      3. Ja, jag brukar tänka på sanningen att hur man än vänder sig har man rumpan bak, så det bästa är att inte vara alltför brydd utan att för den skull klampa på och trampa ner andra. Jag gillar bibelordet i Hesekiel med varelsen med hjulen som alltid går rakt fram. Sådan vill jag vara, alltid gå rakt fram, men inte för att meja ner andra utan för att leva ett någorlunda ärligt och helt liv. ”Var och en gick rakt fram. De gick dit andekraften styrde dem, och de vände sig inte när de gick.” Hesekiel 1:12

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s