Längtan efter frimodighet

Förvånade säger sig Svenska Akademin vara över det öppna utfall som deras remissvar gav upphov till.

– Jag är förvånad över att vi har en sådan här offentlig diskussion om ett remissvar. Jag vet inte om det är något annat vi kan göra än att reagera på språk och stil, säger den ständige sekreteraren till Kyrkans tidning och tillägger: ‘Vi ser inte någon större anledning att gå i offentlig debatt.’

Hörde en intervju med honom i förra veckan på radion som kompletterade svaret i KT, men kan inte hitta den trots idogt sökande. Men, för att sammanfatta. Man blir tillfrågad att vara remissinstans. Man skickar in en remiss. Man blir utskälld och anklagad för bristande kunskap. Man droppar det. Vi har yttrat oss utifrån vår position, det är det vi kan göra.

Det finns trots allt något sunt i ett sådant förhållningssätt, i den underliggande signalen det sänder, vi är trygga i det som vi är, vi gör vår sak och vi har ingen anledning att gå in i offentlig debatt, vi har ingen önskan att debattera med Svenska kyrkan, vi sa vårt och kyrkan kan ta det eller förkasta det.

En sådan frimodighet är i sig själv rätt befriande – människor, organisationer, akademier som inte spontanreagerar på att någon har en annorlunda uppfattning genom att vända skölden ut: Vi måste försvara oss! är befriande, och befriar.

Man borde kanske be för att Svenska kyrkan skulle kunna bli en sådan organisation, som var så trygg i sig själv att den inte behövde projicera sin egen osäkerhet genom att racka ned på andra, som befriar och är befriade. Så är det inte. Kyrkans tidning Hejar på: Akademin får svar på tal om Kyrkohandboken.

Är det bra? Svar på tal?

Hur kan man tänka annorlunda?

Några länkar.

Ironiskt nog. Rebellas andra. Här.

Svenska kyrkans vilsenhet. Ann Heberlein. Här.

Kritik undanbedes. Helena Edlund. Här.

8 comments

  1. Om man redan i förväg vet att mn har rätt och alla andra fel, vad är det då för mening med att skicka ut något på remiss?

      1. Med tanke på att första remissrunda gav 8% svarande församlingar som menade att handboksförslaget kunde antas, så skulle man kunna tolka det som om många församlingar då menade att handbokskommittén inte hade någon aning om vad de sysslade med.
        I synnerhet inte som SvK efter de remissvaren yttrade att det varit ett ”stort positivt gensvar”.

  2. Tror att denna länk till KT ska funka i två dygn (men kan ha missförstått hur det funkar) http://www.kyrkanstidning.se/nyhet/svenska-akademien-forvanad-over-arkebiskopens-oppna-brev?key=94ad1203c977c23f80bc25c7e6aefe1a&time=1463829470

    Radioinslaget http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=6433897

    Tror de flesta både hyllare och dissare inte förstått hur akademien tagit sig an handboken. En genomläsning är inte mycket. Det har gjorts till något större än det är.

    Riad har nog rätt i att kommentarerna om Herrens bön och Välsignelsen kunde ha utelämnats. De skymmer Akademiens allmänna utlåtande om språkligt ofärdigt, och det omdömet är ju Akademien definitivt kompetenta att avge på en genomläsning. Riad backar en hel del från de teologiska utsagor Akademien gjort, som de nog borde avstått från.

    Församlingar, pastorat och stift arbetar förstås igenom både remissvar och spontanremisser på ett annat sätt. Jag undrade lite över hur Akademien har tid med detta, och tänkte att de lämnat över det till ett par personer. Så gick det alltså inte till.

  3. Man kan väl tycka att det är ganska gripande att Akademin ö.h.t. bryr sig. Men de inser nog att handboksförslaget sätter en slags svenska nivå. Det finns nu uppenbar risk att det blir ett PISA-resultat eftersom det är vår generation som fostrat de skolresultat som blivit avslöjade.
    Akademin är barmhärtig mot några?/något decenniers gudstjänstfirare och anför eftertankar, som goda lärare gör.
    Men om det är en nominalist som i sin tur ska rätta så blir det fel hur man än gjort för allt kan numera i princip vändas ut och in (det vet alla som fuskat med nya fysiken).
    Det är vad elever fått lära sig en tid även om det nu styrs upp. Hen är som regel ändå en man eller kvinna. Bra om den insikten även når handboksarbetet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s