Deliver us

imgresDetta Fader Vår armband kom med posten från en vän i USA – det är ett silverarmband som snirklar sig runt och som är ingraverat med Fader Vår, the Lord’s Prayer bracelet heter det. När jag googlade efter en bra bild på det förstod jag att detta är ett relativt sätt vanligt motiv för armband i USA, det finns många olika modeller för hur man kan vrida Fader Vår runt handleden.

Jag hade det länge liggande invid datorn – men för några dagar sedan tog jag på mig det. Det finns även på Engelska lite olika versioner av Fader Vår men den version som återfinns i mitt armband är från 1928 års bönbok från the Episcopal Church.

Det är ett ord där som jag fastnat lite i, och det råkar också vara den del av bönen som oftast hamnar på framsidan av handen och som jag därmed hela tiden ser. Som ett fragment av en bön – deliver us from Evil … Thine is the Kingdom.

Deliver. Motsvarande i Fader Vår är fräls oss från, i Vår Fader används rädda oss. Fräls är definitivt ett religiöst ord – även om sportjournalister tycks rätt förtjusta i ordet, rädda oss är väl inte religiöst så, men det slår mig att jag uppfattar båda orden mer stillastående än det engelska ordet deliver, och jag har väl inte funderat på det men jag har testat på att be just så: Father, deliver me ….

Deliver är ett ganska mångfacetterat ord som används på olika sätt. Om man kör det genom Google translate får man upp inte mindre än 17 förslag på svensk översättning. I vardagligt dag använder man kanske mest deliver som ett verb för att dela ut något, eller att frakta något från en plats till en annan, som i delivery service, pizza delivery, mail delivery. Det används även om födande – to deliver a baby, the delivery took place at, eller för att framföra något, to deliver a speech.

Deliver me, som en bön. Det blir som en ny dimension. I Rädda mig, eller Fräls mig, har jag aldrig läst in förflyttning, det är mer, tja, stillasittande, en sorts omvändelse som förvisso förflyttar men dock mer på det inre planet, en inre skiftning som påverkar det yttre. Deliver me, blev en annan sorts bön, och en öppning för en annan möjlighet – kunde nästan se i mitt inre hur Gud lyfter mig, flyttar mig, tar mig med och sätter ned mig, lämnar av mig (delivers me) på en helt ny plats. Gud som delivery man, det är en flyktig om än rätt fin Gudsbild.

För att inte tala då om det där med födande. Gud hör bön. I have been delivered. IMG_3326

Our Father who art in heaven,
hallowed be thy name.
Thy kingdom come.
Thy will be done
on earth as it is in heaven.
Give us this day our daily bread,
and forgive us our trespasses,
as we forgive those who trespass against us,
and lead us not into temptation,
but deliver us from evil.
For thine is the kingdom,
and the power, and the glory,
for ever and ever.
Amen.

15 comments

  1. God, klassisk själavård har av hävd liknats vid forlossningskonst, Delivery, midwifery.
    Befria mig från ondska som övermannat mig tänker jag. En riktigt bra bön. Sen jag vid 19 års ålder var i England och lärde mig den ”Our Father” som brukades då (på 60-talet) använder jag de ofta, bra kraft!

    1. Det är sant. Och själavård kan vara förlösande. Befria mig är en bra bön, men hur ska befrielsen ske? Jag vet inte, men det där med deliver me slog an i mig, frakta mig, förflytta mig, det finns en annan vinkling i det som plötsligt öppnade sig. På ett bra sätt.

    1. Ja, ord har en tendens att byta mening. Jag läste det mer som deliver som jag uppfattade det nu, givet att det är ett ord som flitigt används, det gav bra bilder. I bönen inte då som befria, utan mer transportera. Önskar jag kunde fler språk – det är intressant att läsa Bibeln på andra språk – även ur perspektivet att man får syn på nya ord och konnotationer.

  2. Bikten är en bra modell för ”befrielse”, att sätta ord på det svåra, en klok erfaren själasörjare tar emot berättelsen utan att värdera, förlåtelse utdelas och den tas emot, I tro. Det är sant jag är förlåten, befriad oavsett hur det känns, oavsett minnet av det svåra. Jag måste besluta mig på att när förlåtelseorden uttalas har det skett, punkt!

    1. Och det sista är nog det svåraste – minns hur en själasörjare sade till mig: Gud förlåter dig, men har du förlåtit dig själv? Det är kanske ett uttryck för bristande tro, men det är inte alltid det enklaste, att leva i förlåtelsen.

      Idag har väl terapi ofta den funktionen för folk – att bikta sig, lasta av sig – med den stora begränsningen då att förlåtelsen då enbart blir ett mellanmäsnkligt projekt. Det är en befrielse att ta in och till sig att man är sant förlåten, och kanske, att Guds förlåtelse kommer först, och ibland som en förutsättning för vår egen förlåtelse. Han har älskat oss först, innan vi förstod att älska honom.

  3. Intressant vinkling på ”deliver”. Jag snubblar på ytterligare ett ord i denna text på gammal engelska (King James Bible?): ”trespass” för ”synd” och ”synda”. Jag associera till skyltar ”no trespassing”, alltså ett område man inte får passera/klampa in på, Så kan ju synd uppfattas.

    1. Ja, trespassing har också verbaliserats – och håller med. To trespass är att ge sig in någonstans man inte borde – rätt sällan man hör trespass användas i den formen – ‘our trespasses’ men antar att det direkt översatt även kan mena överträdelser – att gå över gränsen, att synda. Brukar ibland läsa bibeln på Engelska – har både King James men även den väldigt enkla Good News Bible – det är bra ibland att få lite nya ord att fundera kring.

  4. Själasörjaren som uttdelat förlåtelse till dig och sedan frågade om du förlåtit dig själv, hade 0 koll på vad Guds förlåtelse handlar om! Gud är den som förlåter (när vi ångrat och bekänt) och v i har faktiskt bara att tacka och ta emot (i tro). Amen!

    1. Det är tom så att det inte är själasörjaren som ”utdelar” förlåtelse utan vederbörande bekräftar att Gud förlåter när det finns en ånger över det som blivit fel. Svårigheten för mig som biktande tänker jag ligger i i vilken mån jag faktiskt kan ångra det jag bekänner. Om jag nu inte missuppfattat de där teserna allldeles låg nyckeln i att den ångern i grunden är en Andens gåva som vi endast kan be om. Vi får be om en ånger efter Guds sinne. Det avgörande blir då själavårdarens känsla för att mitt samvete faktiskt berörts av det som är Guds vilja/lag. Men det stora ligger förvisso i att våga tro Guds förlåtelse och kärlek när det nu ser ut som det gör. Jag håller med båda två!

  5. Jag läser ju gärna GT i Karl XII:s bibel. Ska inte överdriva hur mycket det blir läst, men ändå. Iaf, där ter sig ju saker ibland rätt annorlunda. I vissa fall har man kommit fram till bättre översättningar än vad Martin Luther åstadkom – för Kalle Dussin-bibeln är väl eg. en moderniserad version av Gustav Vasas bibel, som i sin tur översattes huvudsakligen från tyskan. Men rätt ofta handlar det om att språket har förändrats.

    Jag undrar ibland: de saker som jag får annat intryck av i KDB. Är det berikande, att kunna se saker från ett annat håll – eller är det bara fel fel fel fel, eftersom jag faktiskt missförstår?

    I grunden handlar det väl om, i hur hög grad det är rimligt att använda Bibeln som en Rorschach-plump.

    1. Att språk ändras är väl inte så konstigt – sedan beror det väl på vad man ska ha läsningen till? En språkvetare läser annorlunda än en exeget läser annorlunda än en troende person som söker vägledning – olika läsningar tror jag kan berika, det ena utesluter inte det andra, och rätt och fel blir liksom inte den avgörande poängen, fast man behöver inte hamna i Rorschach-plump för det.

      Martin Lönnebo, som jag är väldigt inspirerad av, talar om den andliga läsningen, att läsa Bibeln som en bön, att bjuda in anden att vägleda oss i läsningen. Sådant lockar mig, och visst, säkerligen missuppfattar man ibland, Bibeln djupnar desto mer man läser (är min erfarenhet då), men ser inte det som att man läst fel tidigare. Mer som att man ser mer – det skulle vara rätt trist om man fattade allt på en gång.

      Jag hamnar inte i det slumpmässiga i det, men som troende är ju min grundsyn att Bibeln rymmer Sanning, även om jag inte alltid ser den och säkerligen ibland missuppfattar den.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s