Att gneta på, och varför

Jag har förståelse för behovet av pepp bland de kyrkoanställda men hajade ändå till över nedstående Facebookinlägg från en medial svenskkyrklig präst. Förutsägbart väldigt like:at av många kyrkligt anställda. Igen, jag har förståelse för behovet av pepp, men ändå, tror jag, helt fel sätt att framställa det kyrkliga om man har ambition att nå bortom de anställda. Ser detta som ytterligare tecken på hur kyrkan snärjer sig kring sig själv, vill sig själv, blir så intern att den riskerar att stöta bort folk snarare än tvärtom.

Varför? Jag ska förklara.

Först inlägget:

”Hej, du som går ur Svenska kyrkan! Du är givetvis fortfarande välkommen att gå in i de öppna kyrkorna och tända ett ljus, tanka lite tystnad. Vi bistår dig självklart gärna på sjukhuset också när tillvaron rasat ihop. Och dina barn är givetvis fortfarande välkomna till våra stödgrupper när det är väl svajigt hemma. Du är välkommen till våra konserter, julottor etc. Och kanske att du en dag vill gå i en sorgegrupp. Tveka inte! De brukar vara avgörande för många. Du är också varmt välkommen till öppen dagverksamhet för föräldralediga och när barnen blivit större vore det kul om de ville sjunga i kör hos oss. Allt det här är ju gratis. Vi gnetar på bäst vi kan och kör så länge vi har råd!”

Så här då:

1) ”De öppna kyrkorna och tända ett ljus.” Det är ett städernas privilegium att kyrkorna är öppna, att det går att gå in och tända ett ljus. Åk runt lite på landsbygden. En majoritet av landets kyrkor är låsta. Oavsett om man är medlem av Svenska Kyrkan eller inte bidrar man till kyrkan, som byggnad, Svenska kyrkan får antikvariska bidrag årligen på mer än en halv miljard kronor av våra gemensamma medel. Alla som betalar skatt i Sverige bidrar till Kyrkan, eller i alla fall dess byggnader. Självklart ska man ha tillträde till Kyrkobyggnaden oavsett medlemskap. Så är det inte i dag.

2) ”Du är välkommen!” Kan störa mig på sådana där självklarheter. Har någon hävdat annorlunda? Kan man vara kyrka om man inte hälsar välkommen? Ska vi applådera att Svenska kyrkan hälsar även icke-medlemmar välkomna, är inte det kyrkans själva syfte, att ta emot de icke-omvända, att omvända dem? Vad menar han egentligen, prästen, och hur kan ett sådant påstående generera så många like:s av kyrkligt anställda? Menar de verkligen att vi ska vara glada över att Svenska kyrkan inte kräver medlemskort för att ta del av gudstjänst? Sorgegrupp? Nattvard?

3) ”Allt är gratis.” Men så är det inte. Tvärtom. Medlemskap i Svenska kyrkan är dyrt, det kostar även en person med ganska modesta inkomster tusentals kronor om året. För att vara en medlemsorganisation är medlemskapet i Svenska kyrkan skyhögt. Många medlemsburna organisationer, som Röda Korset eller Frälsningsarmen, har symboliska årliga medlemsavgifter, någon hundralapp, alla ska ha råd att vara medlem, sedan har man insamlingar utöver det. Svenska kyrkan funkar inte så, men kom inte och säg att era aktiviteter, som ni så generöst, om än motvilligt, inbjuder icke-medlemmar till, är gratis. Det är jättedyrt att vara medlem i Svenska kyrkan.

4) ”Vi gnetar på bäst vi kan och kör så länge vi har råd!” Oj då. Kommentar överflödig. Allt handlar om pengar, underförstått ”så länge jag får lön gnetar jag på.”

Tänker att det där Facebookinlägget handlar om att få folk att reflektera över att vara kvar i Svenska kyrkan, för mig fungerade det omvänt. Det fick mig att vilja lämna Svenska kyrkan. Handlar kristendom för de anställda om att gneta på så länge Svenska kyrkan har råd att betala dem? Börjar allt mer tro att man gör Kyrkan en större tjänst om man utträder än om man stannar kvar, för att påskynda processen.

Tänk om Jesus sagt: Jag gnetar på så länge jag får lön.

Vilka gnetar på när kyrkan inte längre har råd att ge dem lön? Det är den avgörande frågan.

26 comments

  1. Jag blev tvärförbannad på den texten – som jag dock inte såg i just den formen, utan omgjort till ett par tweetar. Jag reagerade inte av exakt samma skäl som du, dock.

    Vad gäller din punkt 3) tycker jag du misstolkar honom – eller, du skriver iaf så man kan tro att du misstolkar honom. Han menar ju att besökaren inte behöver betala… eller menar han tvärtom precis som du ”Nej, det är inte gratis och det bör man tänka på?” Han hävdar (på Twitter) att så menar han inte alls. Han vill bara säga att folk är välkomna även om de inte är medlemmar.

    Jag hade inte tänkt blogga om det, för jag kände mig som den enda surkarten bland alla som hyllade tweetserien och RT:ade in den i mitt flöde till förbannelse. Till slut har jag blockat Wisti, inte för att jag inte tål att se hans grejer en gång vardera – det gör jag, och många av dem tycker jag är bra. Men jag vill i det här fallet slippa se retweet på retweet. Nu funderar jag på antingen blogginlägg, eller lång kommentar här. Eg. lägger jag gärna en lång kommentar här – men den blir verkligen lång, som ett blogginlägg, och ganska engagerad. Så säger du ”Nej, lägg hellre på egen blogg och bara länka hit” gör jag så. (Det är väl feghet från min sida. Jag vill slippa känna att jag gör ett helt blogginlägg anti-Wisti.)

    1. Inser nu att du nog har rätt om textens målgrupp. Den är avsedd som intern pepp för kyrkpersonal. Och det är därför det blir så knasigt när vi andra får se den. Eftersom texten direkt adresserar oss som lämnat kyrkan är det inte så konstigt att vi tror att den är riktad till oss… men det var den nog inte. Själv står jag precis i begrepp att gå med igen. Jag blev så provocerad att jag fick en impuls att jag ska låta bli, men jag ska inte låta Kent Wisti provocera mig till sånt när jag nu faktiskt har bestämt mig.

      Det om textens målgrupp blev mig en riktig aha-upplevelse.

      Öht är det ett problem, tycker jag, med kyrkligt folk som sitter i sin Facebook omgiven av sina kyrk-kompisar, och twittrar bland sina twitter-kompisar som också mest är präster.

      Och inte fattar att även vi andra läser.

      Och att det skrivna då ibland ser helt, helt annorlunda ut.

      En inte föraktlig del av det jag ser på Twitter får mig att vilja säga ”Prästpojke lilla (alt. prästflicka), skriv det där på Facebook istället och dela enbart med dina FB-vänner (för den delen gärna enbart med någon mindre krets där du bara har dina prästkompisar och andra kyrkligt anställda).”

      1. Tack för dina kommentarer – bra poänger. Jag läste texten, slarvig med, som ett upprop till människor i begrepp att lämna kyrkan. Inte till de som redan lämnat. Sedan är det väl svårt att sia om människors motiv, men ja, jag såg den mer som intern pepp.

        Oavsett, sättet som det uttrycks på i denna text säger något om kyrkosyn med, vi som jobbar på i kyrkan och ni som betalar. Det var nog det som störde mig mest, den där snäva kyrkosysnen, att kyrkan är vi som är anställda av den. Det är ett väldigt konstigt sätt att se på saker och ting.

        Håller med angående att det som kan se sig inomkyrkligt positivt kan uppfattas på helt annat sätt. Bra kanske att det ändå delas, då kommer det upp till ytan och man kan reagera! Jag har inte Twitter, så vet inte vad som pågår där, men ser samma tendenser på Facebook.

      2. Och, nej, låt inte sådana inlägg bli hinder för att gå med igen. Men, jag fick samma känsla, läste som sagt texten som en uppmaning till de som kanske är i farozonen för att gå ut, att sådana inlägg kan vara det som får en att lämna. Dålig timing med efter veckans avskedande av SKUT chefen på grund av vidlyftigt spenderande. Jag är förresten medlem av kyrkan, och kommer så förbli!

    2. Angående det där med ‘gratis’ har jag svårt för den uppfattningen – man kan läsa hans sista mening med. Det säger också någonting med, om han menar att kyrkan ska applåderas för att den inte kollar medlemskort när människor kommer för att tända ett ljus. Raljerar nu, men jag stör mig på den där uppdelningen mellan medlem – icke-medlem – där medlemmens roll är att betala så att han kan gneta på tills pengarna tar slut. Det är en konstig kyrkosyn. Igen, jag längtar efter en kyrka som ser sina medlemmar som kyrka, tydligt så.

      Jag har som sagt inte Twitter, men förstod att texten snurrat runt där på en kommentar på min FB. Du kan gärna skriva en lång kommentar här – om du vill. Jag har inga sådana synpunkter så. Fast det blir nog mer läst om du gör ett eget inlägg. Min räckvidd är inte så stor.

      1. Att texten vittnar om en ”de anställdas kyrka”-inställning är vi eniga om.

        Din räckvidd är nog större än min, tror jag. För du har nog större nätverk (och det är så bloggosfären funkar). Jag vet inte om jag söker maximal spridning… jag kommer att skriva helt annorlunda än jag ursprungligen tänkte. Vi får se var det hamnar. När jag såg letade upp texten på FB tyckte jag att kommentarerna var väldigt blandade. Rätt många tolkar den som en släng till folk som ”åker snålskjuts” – någon applåderade honom för just det 😛 men många var negativa, om än på ett rimligt artigt sätt. Jag har lugnat mig lite. Men jag ska nog ändå skriva nåt.

      2. Jag såg den via delning, så missade kommentarerna.

        Förresten är det ju förutsägbart från min sida med – jag vet ganska exakt vem som kommer gilla om/när man skriver ngt kritiskt om kyrkan. Det är nog en anledning till att jag skriver mindre. Jag vill också uppfattas som rimligt artig, hoppas jag gör det…..

      3. Svårtolkad text, alltså vad gäller själva budskapet. En kompis som gjorde ett försök tyckte att först pratar han en massa om allt man får delta i som icke-medlem. Sen på slutet kommer att rösta får man inte. Då är det bara rösträtten man betalar för – är det poängen? Eller är vitsen fortfarande mest bara en massa känsloladdad text om kyrkans verksamhet, med oklart syfte.

        Om ”du är alltid välkommen tillbaka” är poängen får man väl veta det ändå när man går ur. Eller? Jag fick det iaf. (Rätt gammal text, bör påpekas.)
        https://rebellasandra.wordpress.com/2015/01/29/svar-pa-ifylld-uttradesblankett/

  2. Det hände då och då att jag som diakon mötte människor som ville lämna Svenska kyrkan. Jag frågade alltid, om de ville berätta varför och det vill de flesta. Skälen var ibland pengar, men också ett missnöje med Svenska kyrkans ledning och brist på gehör för synen på vad som är ”kyrka”. Väl genomtänkta svar oftast och svårast de som ansåg sig ha blivit illa behandlade av någon anställd. Man vill faktiskt berätta och samtalen slutade oftast i samförstånd oavsett vilket beslut.
    Inte läge i ett sådant samtal att rada upp vilka aktiviteter kyrkan erbjuder!
    Det är ”kyrka” man längtar efter, inte en massa aktiviteter.

    1. Håller med. Plus att det blir så instrumentellt att prata om aktiviteter, gratis etc, signalen blir vi som jobbar i kyrkan och ni som betalar och det är en konstig kyrkosyn.

      Jag tror heller inte att människor lämnar kyrkan av snålhet, fast man får intrycket att kyrkan ser det så när man läser typ inlägg som det jag citerar. Främst tror jag, i alla fall bland de jag känner som går ut, att det är ganska oproblematiskt, man ser sig inte som kristen och ser därför ingen anledning att vara medlem i en kristen kyrka.

      (Det roliga är att jag snarast är en person som gärna betalar kyrkoavgift för att jag vet och har sett att kyrkan gör mycket bra saker som jag gärna stödjer, utöver då att jag ser mig som kristen.)

    1. Det var en länk till ett långt inlägg. Man har olika vägar. Jag tror inte att jag kommer växa ifrån religion, inte att den står för en sådan utvecklingsfas, däremot tror jag inte att medlemskap just i SvK är avgörande.

  3. Den där sarkastiska tonen kan nog passa kring ett fikabord, men ändå-en kristen kyrka är ju inget företag vilket som helst. Vi ska ge för inget för vi har fått för inget. Många frikyrkor har ingen medlemsavgift alls bara frivilliga offer och det går det med. Ingen blir ledsen för att icke-medlemmar deltar i en Equmenia-verksamhet tex. Hela resonemanget känns ändå bittert och besviket. Jag förstår besvikelsen men den bör ventileras på annan plats.

      1. Ja Wistis text tyder på ett perspektiv på begreppet kyrka som få kristna över världen delar. Framförallt visar det att han jobbar i ett undantagstillstånd i de allra flesta fall finansieras kyrkors verksamhet av frivilligas gåvor och arbetsinsatser. De flest kristna blir glada av att icke-medlemmar tar del av vårt budskap och våra tjänster som vi vill dela.

  4. Som sopplunchvolontärkoordinator i en kyrka uanför SvK kan jag säga lite tvärtom, så länge vi har volontärer stretar vi på.
    Volontärsdriven verksamhet är i sammanhanget extremt billigt och är enkelt att ta upp kollekt och frivilliga riktade gåvor till. Det är inte pengar som är den största oron inför framtiden, det är knapert med volontärer.
    Men om man definierar kyrkan som ”de anställda”, så blir det ju lätt så.

    I våras var olika organisationer och presenterade för ett av kommunens utskott vad vi gjorde för utsatta. För SvK talade en diakon om allt kyrkan gjorde och hur många som anställts för ändamålet. För vår kyrka talade jag som volontär om hur många vi hjälpte och hur många volontärer so var aktiva i arbetet.
    Det sammanfattar ganska bra varför jag bytte SvK mot en frikyrklig miljö för tjugo år sedan när jag bytte landsända.

    1. Det är väl just den kyrkosynen jag vänder mig mot i inlägget, att det så tydligt blir ‘vi’ de anställda som ‘gnetar på’ för medlemmarnas skull, oavsett om de betalar eller inte. Uppfattade det som verklighetsfrämmande. Och belysande av en kyrkosyn som jag inte delar, eller att jag önskar att det var på annat vis. Vad är det att vara kyrka?

      1. Ett av mina värsta minnen från min tidigare svenskkyrkliga församling var när jag på en församlingsdag föreslog att vi tillsammans skulle ha en städdag i rabatterna som vilken bostadsrättsförening som helst. Någon anställd sa bara förfärat : ”Men vad skulle facket säga?”.
        Underförstått så var det olämpligt att frivilliga avlastade anställda från deras arbetsuppgifter. Där och då bestämde jag mig för att prova på ett frikyrkligt sammanhang när tillfälle gavs.

      2. Extremt anslående berättelser, Peter. Det är en fälla Svenska kyrkan har hamnat i, som man måste ta sig ur. Och det ser väl ut som att det enklaste sättet är att vänta tills man helt enkelt inte har råd med annat än att gå över till frikyrkostuket… ”vi kör så länge vi har råd”.

        Sen är ju saker olika på olika håll. Jag har hört väldigt annorlunda berättelser också, från flera håll – inte bara Katarina församling på Söder. Men ändå.

  5. Tänk vad mycket pengar SvK skulle få över om det inte fanns några andra politiker än valda oavlönade församlingsråd och inga dyra val, den som röstar får lägga sin röst i ett kuvert i kyrkan.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s