Bönen i vår vardag

Upprepningar. Att göra samma sak. Att hitta en ordning. Jag har kommit att tro på scheman, jag behöver dem, inte minst när man frilansar är det extremt viktigt att ta kontroll över sin tid, strukturera den.

Nu på semestern är tanken att ta med mig hjälp-att-be-boken ned till stranden, varje morgon, jag gjorde det i morse. Utifrån min mosters hus kan man gå en 8-kilometers runda, via Malaga Cove, där kan man köpa kaffe, det blev även ett äpple, ned till Rat Beach, där kan man se surfare som längtar efter vågen, gå längs stranden till Torrance Beach, upp genom Riviera Village, mer kaffe, och så genom en allé av eucalyptus träd tillbaka till min mosters hus.

På stranden läste jag ‘Bönen i vår vardag.’ Det var mer handfast. Konkreta råd. Jag har hört dem förut, de tål att upprepas.

1) Vi måste fatta ett beslut. Att be. Oberoende av känslor eller tillfälle,

2) Vi väljer en tid och en plats. Helst samma tid, varje dag.

3) Vi börjar vår bön med att bli medvetna om Guds närvaro. Bön handlar inte om vår vilja, att be om det vi vill, utan om att bana väg för det som Gud vill med oss. ‘Gud, jag finns, för din skull, vad vill du med mig?’

4) Vi kan fortsätta vår bön med att läsa ett stycke ur evangeliet. Jesus sade: Eller en psaltarpsalm. Bönen måste ha näring, den får inte vara tom, speciellt inte i början.

5) Vi måste avsluta vår bön med att tacka Gud, även om vi inte känner hans svar. ‘Vi kan inte mäta vad Gud har gjort med oss. Om vår bön varit äkta kommer det att visa sig genom vårt sätt att leva, våra handlingar, vår ödmjukhet och vår kärlek till nästan.’

Vad jag måste föra till är 4:an. Bibelläsning. Inför morgondagens morgonpromenad. Nästa kapitel heter: Bönens Grund. Tänker inte läsa före.

One comment

  1. Jag tror du har rätt i att en av de avgörande frågorna är hur jag finner form på mitt lyssnande, på mitt Bibelläsande. Söndagsmässan tror jag är A och O. Där hör jag evangeliet. Om jag inte får höra evangeliet där då är det kris. Jag behöver en-två-tre platser där jag vet att jag kan få höra evangeliet som jag inte själv konstruerat utan som talar till mig.
    Kanske fokus på att få lyssna till evangeliet som mässans kärna kunde lätta något på besvikelsetrycket när mässorna förefaller just bara konstruerade. De katolska församlingarna förefaller trygga, och många är glada för det, men jag tycker ändå att också det fokuset är oklart.
    I helgen som gick fick jag lyssna till samtal om psaltaren. Valet av psalmer är för mig andra frågan efter frågan om evangeliet. De äldsta fromma läste Psaltaren på ett dygn (någon sa 1a boken i gryningen, 2a som morgonbön, 3e mitt på dagen, 4e om kvällen och 5e om natten). Benedict läste på en vecka. Nuvarande nivå är hela psaltaren på 4 veckor, om man ber alla anbefallda böner…
    3e boken förefaller vara en del som innehåller det mesta, med lovsångledarna inför arken, det förebildliga tecknet på Herrens närvaro.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s