Med en ökad känsla av overklighet har jag läst Kristen Opinions, och prästen Annika Borgs, dokumentation över de texter som den av Stockholms stift och Sofia församling finansierade Seglora smedja har skrivit om henne. Jag ska inte sammanfatta texterna här. De är beklämmande läsning. Läs dem.
På juldagen publicerade Expressen på ledarplats Inget himmelrike i kyrkans värld som handlade om Svenska kyrkan som landets sämsta arbetsplats. Läs här. Jag tänkte på den artikeln när jag läste Annikas texter. Vilken annan organisation eller arbetsplats skulle tillåta denna typ av offentlig avrättning, denna vilja att till varje pris ta heder av en kollega? Vill vi ha en sådan kyrka? Jag har arbetat länge inom näringslivet, det beskrivs ofta som hårt, men där skulle denna typ av agerande inte passera. Var finns ledningen?
Det har förekommit samtal mellan Stockholms stifts biskop och respektive part. Om det har Stockholms stift skickat ut ett pressmeddelande. Läs det här. Det är undanglidande och undviker hela problematiken: Var Seglora smedjas agerande sanktionerat när de i oktober började sin publicering av texter om Annika Borg?
Samtal har förts med båda parter uppger biskopen. Vad som sades i dessa samtal vet jag inte, men jag noterar att Seglora smedja efter dessa samtal iscensatte nästa drev, denna gång handlade det om prästen Dag Sandahl, och då idisslades ‘avslöjandet’ om Annika Borg. Det finns två möjliga förklaringsmodeller här. Antingen sanktionerar Stockholms stift denna typ av drev, uppmuntrar dem, stödjer dem, eller så har vi en Seglora smedja som finansieras av Stockholms stift men som inte lyder sin biskop. Båda situationerna är allvarliga.
Att biskopen har personliga möten och samtal är bra, men resultaten av dessa samtal bör delges offentligheten. Många undrar. Inte minst då Stockholms stift igen gjort Seglora smedja till kollektändamål. Den 17 februari, första Söndagen i fastan, ska det ånyo samlas in kollekt till Seglora smedja. Där blir det ett offentligt projekt – jag ombeds som kyrkomedlem att bidra till denna verksamhet – samtidigt är det är stört omöjligt att få någon motivation till varför. Jag finner det provocerande.
Jag tycker synd om S:ta Katharinastiftelsen som tvingas dela kollektdag med Seglora eftersom det kommer resultera i mindre pengar än de borde få. Aversionen mot Seglora smedja är större bland gemene kyrkobesökare än lojaliteten med det som är bra i kyrkan. Det är tragiskt att det blivit så.
Så här gjorde jag. Jag kollade min deklaration för förra året, den kom sent i December eftersom jag är egenföretagare, och jag satte in motsvarande min kyrkoavgift på Katharinastiftelsens konto. Det är det jag kan göra. Som en stilla protest. Den 17 februari vägrar jag kollekt. Det enda vettiga är att Stockholms stift ger hela kollekten den dagen till S:ta Katharinastiftelsen.
Förra året, 2012, lämnade förresten 53,455 personer Svenska kyrkan, upp från 52,534 året innan. Det säger något.
Rambling thoughts 
Ja kära nån, vad menar stiftsledningen? Bra med ett kollektuppror som i stället gynnar angelägna ändamål
Det skulle jag vilja veta med. Det konstiga i detta är ju att de inte kan eller vill motivera sitt beslut. Kanske kommer det.
Tack Carolina för ditt initiativ. Jag har själv funderar på hur jag skulle göra med kollekten den söndagen. St Katarinastiftelsen gör ett gott arbete som jag vill premiera, vilket jag inte kan säga om mobbningsmobben från Seglora. Jag tycker liksom dig att det är djupt beklagligt att Stockholms stift finansierar Segloras verksamhet.
Ja,man får fundera. Just kollekten är jättesvår – det ligger ett sådant symbolvärde i det. Efter förra årets många tankar och invändningar från många håll har jag väldigt svårt att se att man gör det igen. Det är som det är.
Trots att jag är ”frikyrkoman” sörjer jag utvecklingen inom SvK. Det är ofattbart att man så öppet stödjer Segloragänget . Dessa är förvisso mer PK än kristna, så kanske är det en eftergift åt våra kyrkopolitiker som strävar mot den ”sekulära folkkyrkan”
Det är många som undrar över det. Det finansiella stödet är märkligt i sig – men att göra Seglora smedja till kollektändamål, igen, är häpnadsväckande.
Vore jag kyrkoherde i Stockholms stift skulle jag den 1:a i fastan säga i kollekttalet att istället för att lägga pemgar i kollekten idag kan de ge till kyrkvärden vid utgången så går de pengarna till S:ta Katharinastiftelsen.
Förresten, blir jag räknad till konspirationsteoretikernas skara om jag framkastar tanken att biskopen i Stockholms stift kanske inte drog igång Seglora smedja, men när den nu finns låter den få ganska fria tyglar när de misskrediterar de som hon inte offentligt kan motarbeta? Nej, foliehatten får ligga kvar på hyllan, för jag har mycket svårt att tro att biskop Brunne skulle hysa hat mot de vars teologi hon inte delar.
En annan konspiration vore ju att Helle Klein har en saftigt hållhake på biskopen, men det vore än mer osannolikt. För det första tror jag inte en kollega om att vara så machiavellisk och för det andra är det nog inte mycket som idag dkulle skandalisera en biskop i Stockholm, såvida hon inte anlitat svart städhjälp förstås. Då är hon räddningslöst förlorad.
Så när de spännande konspirationerna inte håller måttet återstår troligen bara de vanliga tråkiga anledningarna till att saker blir fel: bristande kompetens inom organisationen, ovilja att medge fel och konflikträdsla.
Men jag kan förstås ha helt fel om allting!
Det är väl ytterligare en sådan där tråkig sidoeffekt av Seglora och finansieringen av dem, att det väcker ‘konspirationsteorier’ – eller i alla fall väldigt starka funderingar kring varför. Det kan väl kanske vara så att Seglora startades med ett syfte som var gott men att verksamheten i någon mån har spårat ur? Jag vet inte. Men dessa drev mot prästkollegor kan väl aldrig vara bra för en kyrka? Och biskopen har väl ett ansvar att vara biskop för alla präster i stiftet, inte bara några. Men ja, någon form av ledningsproblem är väl rätt uppenbart.
Just kollekten är väldigt symbolladdad med – jag tror att några kyrkoherdar / församlingar på olika sätt faktiskt protesterade förra året genom att inte uppmuntra till kollekt, så har jag i alla fall hört. Man får se.
På Stockholms stift`s hemsida läser jag om stiftsbidrag: Organisationsbidrag:
Det är ett generellt bidrag till en organisation med säte i Stockholms stift, med eller utan anknytning till Svenska kyrkan. Organisationen ska bedriva verksamhet som på något sätt kommer Svenska kyrkan till del eller fungerar som ett stöd eller värdefullt komplement. Bidraget är inte avgränsat till ändamål eller verksamhet och kan även användas till administration. Bidraget är på tre år och beslut om fördelning fattas av stiftsstyrelsen i Stockholm efter beredning.
Ett övergripande syfte för bidraget ska formuleras samt att man regelbundet gör bedömningar och utvärderingar av resultat och effekter. Organisationen ska ha god ekonomisk redovisning och får inte bedriva vinstutdelning. Den ska ha ett syfte som överensstämmer med bidraget och vad som är förenligt med Svenska kyrkans grundläggande värderingar. Organisationen ska vara demokratiskt uppbyggd samt inte bedriva någon diskriminering.
Det blir alltså ytterligare ett år.
Det är också provocerande, att detta är när vi inleder årets fasteinsamling med temat ”utrota hungern”.
Beslut är ju fattat, men inget hindrar Seglora smedja att skänka pengarna vidare, eller hur?
Tack för ditt förslag om direkt inbetalning till Katarinastiftelsen (pg 33929-1) det tar jag på allvar, särskilt nu när deras verksamhet är hotad.
Jag såg också när jag gick in på deras hemsida, Katharinastiftelsen då, att deras verksamhet är hotad – och därför är det extra synd att de delar kollektdag med Seglora smedja men det är som det är. Ja, de där organisationsbidragen går över tre år – men tror inte att det är så med kollekterna. Det vill säga, det fattades beslut i augusti (enligt dokumentet på hemsidan) angående 2013 års kollekt och det fann jag märkligt, givet att det redan förra året skapade en hel del diskussion. Håller även med dig om det märkliga med att det sker i samband med just fastetid – egentligen borde kanske all kollekt under hela fastan gå till Utrota Hungern.
Jo. så är det: Organisationsbidrag är treåriga och beslut om stiftskollekter sker årsvis.
Som du skriver har kollektändamål ett stort symboliskt värde, som ju handlar om medmänsklighet, omsorg om medmänniskan och då rimmar det illa med kollekt till Seglora smedja.